Tänk – och undvik livets baksmälla

Det är allmänt känt att folk har svårt att veta vad de egentligen vill. Till och med de som verkar allra säkrast på sin sak kan i själva verket, kanske omedvetet, jobba för att nå ett mål som sen kanske, efter lite mer eftertanke visar sig vara fel.

Men det blir ju lättare för stunden att leva med ett liv där man tror att man vet vad man vill än i ett där man stannar upp och kommer fram till att man faktiskt egentligen hellre gjorde något annat. Strävade och prioriterade något annat, och på ett annat sätt! Men baksmällan av att för sent inse misstaget, att blunda för saker som det inte bör blundas för, kan bli väldigt kraftig när den slår till.

En sak jag själv reagerat på är också hur arbetsfokuserade majoriteten av folket man stöter på är. Visst är det bra, givetvis, vad säger chefen annars?

Men fritiden då? Nära och kära? Längre och mer avancerade utbildningar leder i regel till välbetalda jobb som kräver mycket tid, alltså mycket tid från fritiden. Är det värt all eventuell övertid på drömjobbet för att sedan komma hem utpumpad och mötas av en partner som saknat en hela dagen? Är det värt att göra slut för att partnern en dag tröttnar på att ständigt vara en tydlig andraprioritering? Att alltid träffas när orken är som minst och att umgås normalt och kanske hitta på något finns inte på världskartan. Var finns den omvända synen?

Han och hon som kanske inte har en extremfancy utbildning, eller något välbetalt chefsjobb, men har jobb och pengar nog för att leva, och framför allt, massor av tid för varandra!

Nu säger jag inte att man inte ska plugga vidare eller satsa blint på kärlek. Men det är ett exempel! Ett exempel för att väcka tankar att reflektera över.

Varför ändrar de som upplevt en nära-döden-upplevelse nästan undantagslöst uppfattning och prioriteringar efteråt? Ska det verkligen behöva krävas en sådan erfarenhet för att vakna upp, att släppa hörnflaggan och komma in i matchen. Matchen som är varje persons bästa och mest effektiva väg till ett liv i välmående. Välmåendet av de rätta prioriteringarna för var och en vill jag säga är nyckeln till en trevlig och mer positiv vardag. Mindre stress, mer tacksamhet, respekt och tolerans mot varandra. Saker som i sin tur kan smitta av sig och göra att fler mår bättre.

Min uppmaning lyder att fundera noga på vad du VERKLIGEN vill ha ut av ditt liv. Gör det du själv vill och var alltid dig själv. Trust the force, your own force!