The Secrets of Atlantis: The Sacred Legacy

Istället förlustar han sig med att resa över Atlanten med zeppelinaren Hindenburg, något som för honom är avkopplande, men en annan gör i byxorna bara av tanken att resa i en ballong full av lättantändlig gas, tusentals meter över havet. Howards resa slutar dock (såklart) inte lyckligt och snart finner han sig omtöcknad med en ömmande bula på huvudet. Vem, vad och varför blir frågorna som ska besvaras.

The Secrets of Atlantis – The Sacred Legacy är det femte spelet i Atlantis-sagan, en serie jag hoppat över efter att ha testat det första spelet under ett par timmar. Äventyrsspel i förstaperson med statiska bilder har aldrig riktigt fallit mig i smaken och hade det inte varit för de suveräna pusslen i Myst-spelen, hade jag aldrig fastnat för dem. The Secrets of Atlantis är identiskt med Myst 3: Exile (och de övriga Atlantis-spelen såklart) vilket säger en del med tanke på att Myst 3 släpptes för över sex år sedan. Man blir inte imponerad av det visuella i The Secrets of Atlantis, inte det minsta.

Det som hindrar spelet från att sjunka djupt ner i kassa spels sju helveten är egentligen handlingen och noir-tonen som sätter atmosfären. Hyfsat skådespeleri, åtminstone från nyckelpersonerna, lockar en att utforska handlingen vidare och även om det aldrig blir jätteintressant så vill man ändå veta hur det ska sluta, om Howard kommer att finna Atlantis till slut. Att miljöerna är varierade, bland annat med besök i både Kina och Indien, gör också att man orkar spela vidare utan problem. Varierade pussel, om än i många fall lätta sådana, är också en morot och allt som allt blir The Secrets of Atlantis ganska förnöjsamt många stunder. Dock är vissa pussel riktigt usla och ologiska, vilket genast sänker ambitionsnivån att fortsätta. Det blir en riktigt berg-och-dalbana känslomässigt.

Det är svårt att se förbi spelets föråldrade yttre och ostiga inre. Hade man bara försökt att förnya sig kanske det hade kunnat bli något, för noir-stilen älskar vi ju. Som det är nu är The Secrets of Atlantis endast något för de mest svältfödda äventyrsälskarna och avgudar man Atlantis-serien så lär detta falla i smaken. För mig är och förblir Atlantis en medioker serie och istället för att spendera tid med dem spelar jag hellre om ett gammalt och bättre äventyrsspel.

Betyg: 5

Texten kommer från Gameplayer.se - din dagliga dos av tv-spel.