Tomb Raider: Anniversary, som förmodligen är sämsta undertiteln på länge, är en remake på Laras första äventyr lagom till att det gått tio år sedan hon först debuterade. Därav undertiteln antar jag, men den suger fortfarande.
Wow! Kolla in ... bergen.
Något som inte suger är spelet i sig. Handlingen kretsar kring legenden om Atlantis och är lagom intressant men har tillräckligt med matinécharm för att du ska vilja se vad som händer härnäst. Det är dock i det spelmässiga som spelet skiner som mest, men också lider lite då det inte är helt fulländat. Det fina i kråksången är att pusslen och plattformshoppandet är riktigt kul när man väl lyckas med det. Det hände alldeles för många gånger att jag såg något som Lara borde ha kunnat greppa tag i men som av någon anledning inte var vad utvecklarna tänkt sig och det slutade oftast med att jag får se Lara studsa likt en trasdocka på det hårda underlaget nedanför. Spelet utspelar sig nämligen oftast på höga höjder i olika ruiner från Egypten till Peru vilket innebär att ett felsteg eller missriktat hopp oftast innebär döden, något som bidrar till frustrationen då jag hatar trial and error (försök-misslyckas-försök igen).
Striderna är inte heller något att hurra för och känns oftast väldigt stela och, tro det eller ej, bra mycket tråkigare än i Legend. Visst, det finns en rolig slow-motion-rörelse som ser häftig ut men samtliga strider handlar mest om att cirkulera runt din totalblåsta fiende (som oftast är ett djur med huggtänder eller en arg odöd) och skjuta som en tok till den är död. Det finns också en del irriterande buggar som borde ha fixats till innan släppet. Jag var exempelvis tvungen att spela om en hel och lång bana då jag föll ner i ett, bokstavligt talat, bottenlöst hål och kunde inte återgå till senaste checkpoint då jag aldrig dog. Svordomarna stod som spön i backen och jag förbannade den som missade den tydliga buggen.
”Who likes short-short? We like short-shorts!”
Men efter att ha spytt en massa negativ kritik över Tomb Raider: Anniversary ska jag avsluta det hela positivt. Det är ett bra spel, men det har sina vassa kanter som kommer att irritera dig. Väljer du att hålla dig fast kommer du dock att bjudas på en remake som utan tvekan slår sitt original på fingrarna vad gäller allt. En del pussel har förändrats men på det hela kommer veteraner att känna igen sig samtidigt som de får ett helt nytt och smidigare kontrollschema. Dessutom finns det en massa kul att samla på sig och låsa upp vilket alltid är uppskattat. Kommentarer från utvecklarna, nya kläder till Lara och konceptgrafik är bara ett litet urval. Du får helt klart värde och glädje för budgetpriset du betalar, men räkna med att du kommer att känna dig smutsig i munnen när allt är klart. Vi välkomnar dig tillbaka till spelvärldens finrum, Lara.
(Notera att jag inte nämnde hennes enorma bröst någon gång under recensionen.)
Betyg: 5
Texten kommer från Gameplayer.se - din dagliga dos av tv-spel.