Unga eldsjälar: Johanna i Amnesty

19-åriga Johanna Olin Pape brinner för mänskliga rättigheter – och hon är ett levande bevis på att det faktiskt går att göra något. Eller vad sägs om att tåga runt i centrala Göteborg med en likkista för att uppmärksamma mödradödligheten i Nicaragua? Eller att sätta ihop en tortyrkör som sjunger så falskt de kan bakom skylten – ”om du tycker det här är tortyr så skulle du veta vad som pågår i resten av världen”? Hej Johanna! Vad fick dig att gå med i Amnesty?–...

19-åriga Johanna Olin Pape brinner för mänskliga rättigheter – och hon är ett levande bevis på att det faktiskt går att göra något.
Eller vad sägs om att tåga runt i centrala Göteborg med en likkista för att uppmärksamma mödradödligheten i Nicaragua? Eller att sätta ihop en tortyrkör som sjunger så falskt de kan bakom skylten – ”om du tycker det här är tortyr så skulle du veta vad som pågår i resten av världen”?

Hej Johanna! Vad fick dig att gå med i Amnesty?
– Man översköljs ständigt av hemska nyheter via medierna om hur människor lever i förtryck och misär världen över. Jag kände att jag ville göra något för att motverka detta!

Du har varit med i 2,5 år. Vad är ditt häftigaste minne?
– På Amnestys årsmöte förra året fick jag chansen att träffa och lyssna på ett tal av Anthony Graves, en amerikan som satt på ”death row” (den del av fängelset där de dödsdömda sitter) i 18 år för att han blev falskt anklagad för mord på sex personer. Amnesty var en part som hade jobbat för att han skulle släppas fri och han var delvis i Sverige för att träffa de aktivister han hade brevväxlat med under fängelsetiden. Det var helt galet att höra honom berätta sin livshistoria och uttrycka sin tacksamhet till de som hade stöttat honom och jobbat för hans frigivning. Det var ett bevis på att Amnestys arbete faktiskt lönar sig!

Men du, vad är det egentligen ni gör då?
– Amnesty International verkar för att de mänskliga rättigheterna ska gälla för alla människor alltid. I och med att det är en av världens största människorättsorganisationer så arbetar man såklart med massa olika saker, men vi ungdomar arbetar mycket med aktioner då vi uppmärksammar specifika människorättskränkningar. Många vet att vi samlar in namnunderskrifter för att sätta press på makthavare och ansvariga, men jag har också varit med och städat på Shellmackar för att uppmana dem att städa upp efter sina oljeutsläpp i Nigerdeltat, tågat runt med en likkista på gatorna i Göteborg för att uppmärksamma mödradödligheten i Nicaragua och haft en utställning på Way Out West med temat "dödsstraffet genom tiderna".

Vad är det bästa med att vara med i Amnesty?
– Man får chansen att träffa massor av engagerade och härliga människor, både inom organisationen och när man är ute och kampanjar. Det känns bra att engagera sig ideellt för en så stor organisation eftersom man tillsammans verkligen har chansen att göra skillnad.

Okej. Jag är nästan övertygad om att jag borde gå med, men ge mig en sista anledning?
– Först och främst för att du behövs! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Sedan så träffar man många nya vänner och får chansen att lära sig massor om vad som händer runt om i världen. Det är mycket lättare att engagera sig i Amnesty än jag trodde eftersom det redan finns massor av kunskap och material som man kan använda sig av, och man kan lägga ungefär så mycket tid man vill på sitt engagemang!

Fler unga eldsjälar:
* Angelica i Greenpeace
* Lotta i Klimataktion
* Johan i Röda Korsets Ungdomsförbund
* Alva i Fältbiologerna