Ungdomar.se:s guide till gymnasievalet

Vad är skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet?
I gymnasiet kallar man ämnena för kurser – 100 poäng (två terminer) samt 50 poäng (en termin). Till skillnad från grundskolan, där ett ämne avslutas efter grundskolestadiet, så innebär kursläsandet på gymnasiet att du kommer att bli betygsatt på ett ämne efter bara någon termin eller två. Det betyder att du måste lyssna och vara aktiv på lektionerna redan från början, eftersom du inte kommer att ha en längre tid på dig att visa vad du går för. Läser du exempelvis en femtiopoängskurs, kommer det att bli svårt att få bra betyg på detta ämne om du hamnat på efterkälken.

Hur mycket ansvar måste jag ta på gymnasiet?
Självfallet ökar ditt ansvarstagande med tanke på att gymnasiet är frivilligt. Endast du själv är ansvarig för dina gymnasiestudier – ingen annan. Detta kan låta skrämmande, men du lär dig att komma in i gymnasieplugget så småningom. Även proffsen har varit nybörjare!

Hur vet jag vilket program som är bäst för mig?
Det viktiga är att du väljer vad du gillar och endast lyssnar på dig själv och inte din omgivning. Det är lätt att göra vad föräldrarna eller vännerna vill, men följer man dem är risken stor att man hoppar av. Välj istället något du tycker är roligt. Då blir det lättare att klara av de andra ämnena.

Stor eller liten gymnasieskola?
Fördelen med en större gymnasieskola är att du lär känna flera ”sorters” elever från olika program. Du stöter ständigt på nya människor och får fler kontakter. Dessutom finns det ofta fler kurser att välja mellan, utöver programmet, och alla får sitt egna specifika schema att gå efter. Nackdelen med en sådan skola är dock att du inte kommer så nära de andra i klasserna, utan kanske känner dig som en i mängden. Detta är dock väldigt individuellt. Fördelen med en mindre gymnasieskola är att du inte bara kommer eleverna närmare utan också lärarna, vilket gör det lättare att få individuell hjälp. Man får en ”alla känner alla”-känsla vilket för många kan kännas tryggt.


Hur gör jag för att ta reda på mer om gymnasieskolorna?
Besök de gymnasieskolor du är intresserad av. På så sätt får du en mer vardaglig inblick i hur det är att gå där som elev. Kan du inte av någon anledning besöka din ”drömskola”, ta då tillfället i akt på gymnasiemässor där de flesta skolor finns samlade. Prata även med din studie- och yrkesvägledare på din högstadieskola.

Glöm inte att utnyttja internet till att söka information om skolor!
http://www.gymnasium.se – här kan du hitta massor med information om olika gymnasieskolor.

http://www.gymnasieguiden.se – här finner du information om gymnasieskolor och program i hela Sverige.

http://www.skolverket.se – här kan du läsa om grundskoleutbildningen, gymnasieutbildningen, fristående gymnasier, kurser mm.

http://www.syoguiden.com – här finner du information om utbildning och arbete i Sverige och utomlands.

Vad är studie- och yrkesvägledarens uppgift?
Studie- och yrkesvägledaren informerar dig om vad du kan göra efter gymnasiet, hur du söker utbildningar och hur du hittar den rätta utbildningen som just du är intresserad av. Du får även hjälp med att stärka din självkänsla, vilket kan vara en bra möjlighet för elever som av olika skäl har studiesvårigheter. Det finns många vägar att gå och det är inte konstigt att man känner sig vilsen. Genom samtal med studie- och yrkesvägledaren får du hjälp i rätt riktning.

Vad händer om jag inte kommer in på gymnasiet?
Om betygen inte skulle räcka för att komma in på programmet är det absolut inte kört. På många gymnasieprogram finns det speciella platser för elever som har höga poäng men är underkända på ett av kärnämnena. Platserna är dock få. Det finns även möjlighet att läsa upp icke-godkända grundskolebetyg på Introduktionsprogrammet (IM). Där får du personlig hjälp i mindre grupper av välutbildad personal. Denna möjlighet finns för alla!


Hur gör jag för att ”komma in” i en ny klass?
Att komma in i en klass kan kännas svårt och jobbigt, speciellt om man inte känner någon i den nya klassen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla andra förmodligen är minst lika spända och nervösa som du. Ett tips är att börja i klassen som en trevlig och positiv person; då kommer du antagligen att bli bemött likadant. Hälsa på alla, försök lära dig allas namn, le mycket – ge ett gott första intryck! Det kan ta ett tag att ”komma in” i klassen, men det är det värt med tanke på hur många nya vänner du får. Gå därför in med en öppen inställning!

Vad händer om jag vantrivs på mitt program?
Om du känner att du valt fel gymnasieprogram brukar det utan problem gå att byta. Det är fullt möjligt att byta program efter bara några veckor. Du kan även välja att gå kvar på ditt nuvarande program under första året, och sedan byta till kommande val. Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare på din skola så ska det nog gå att ordnas. Men kom ihåg att vilket program du än väljer avgör det inte resten av ditt liv.