Vad #!% är existentiell hälsa?

Studenten. Du studsar omkring på flaket och sjunger för fullt om studentens lyckliga dar. Men om du inte känner så då? Om du i stället står där med en klump i halsen och inte har någon aning om vad som händer i morgon och vad meningen med ditt liv är? 

Förr funkade ju Gud och budorden som ett slags livskarta för många. Av våra föräldrar, släkt, lärare och präster fick vi redan i tidig ålder veta hur vi skulle leva våra liv. Men idag är det inte så många som tror på Gud, och vi har hundratals olika vägar att välja mellan men ingen karta eller kompass att ta hjälp av. Inte konstigt att vi kan känna oss ganska vilsna i livet ibland...

Men måste vi verkligen tro på Gud för att känna oss trygga i världen? Nejdå, inte alls menar Cecilia Melder, som forskar om existentiell folkhälsa vid Uppsala universitet. 
– Det är ett vanligt missförstånd att andlig kontakt måste vara förknippat med någon Gud. Så behöver det inte alls vara. Andlig kontakt handlar om att känna att vi ingår i något större där vi har en betydelse. Det kan likaväl vara i en grupp som i ett fotbollslag eller i en organisation där alla har en vision tillsammans. Det viktiga är att känna att man har en viktig roll att fylla. 

De senaste 20 åren har forskare börjat intressera sig för något som kallas existentiell hälsa och de har upptäckt vilken stor påverkan den har på hur vi mår, både psykiskt och fysiskt och socialt. Världshälsoorganisationen WHO har plockat fram åtta olika grejer som funkar som grund för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och framför allt en positiv gemenskap. Och forskning pekar på att det här gäller för alla människor, oavsett vilket land eller kultur vi kommer från!

Låter det flummigt? Cecilia Melder förklarar det så här:
– Det handlar om att känna att man går ihop fysiskt och mentalt. Det här sätts på spel varje dag, och speciellt när du är ung. “Den här trista kroppen matchar inte mitt inre, jag är ju jätteläcker inuti” eller “Jag har bra ekonomi, rätt kläder, bra familj men mår ändå pyton inuti”.

Okej. Hur ska jag göra för att det ska bli bättre då?
– Jag kan bli lite arg, för vuxenvärlden har lämnat ungdomarna till sitt eget öde. Det här med att få bättre existentiell hälsa är verkligen ingenting du fixar på en kafferast utan du behöver hjälp! Och det hjälper inte att få höra och lära sig att “Du vet väl om att du är värdefull”, du måste känna det själv. Vi går på gym för att träna upp vår fysiska hälsa och det är samma sak som gäller här, vi måste träna på vår existentiella hälsa också! 

Så jag är inte onormal om skallen bubblar med massa “flumtankar”?
– Nej, det är ingenting konstigt i att fundera på livets mening, det gör vi mycket, speciellt i ungdomstiden, och livet känns pyton ibland. Men då är det viktigt att kunna gå tillbaka till att det inte är det fast det känns så nu. Tro på hoppet fast det inte känns så just nu. Idag blir du som ung väldigt utlämnad till dig själv och därför är det extra viktigt att lära sig att prata med varandra om såna här stora frågor som meningen med livet. Med sina vänner, eller om man har någon gammal mormor eller farmor eller morfar. Det farliga är om man bara sitter på sin egen kammare och tankarna snurrar på.

Och du menar att det går att skapa sin egen livskarta och må bättre?

– Ja! Jag försöker hitta sätt att hjälpa människor att göra det. I vissa perioder känner man sig helt vilsen. Så är det. Men tro på hoppet även när du inte känner det, tro på att solen finns ovanför molnen även när den inte lyser. Det är okej att treva sig fram och inte veta vart du är på väg och gå på autopilot vissa perioder i sitt liv, men det är lättare att göra det om du har din karta.