Vad är vetenskap?

Man kan felaktigt tro att en teori inom vetenskapen är bara en teori och att det inte ger mer insikt än en mytologisk skapelseberättelse. Detta är inte sant. En vetenskaplig teori måste kunna prövas, genom experiment som vem som helst (med rätt utrustning då), kan genomföra. En teori som inte kan testas är värdelös. Relativitetsteorins påstående att ljusets hastighet i vakuum är konstant har till exempel testats åtskilliga gånger och resultatet har alltid varit positivt.

En teori får inte motsäga observationer för då är den ju uppenbarligen felaktig. Som vetenskapsman försöker man hitta teorier som förklarar fenomen i naturen på ett allmänt sätt och man eftersträvar hela tiden att förena teorier från olika områden. Alla teorier och formler är i praktiken approximationer och fungerar bara under vissa sammanhang. Det man vill göra är alltså att hitta formler som är exaktare och kan användas vid fler tillfällen. Ett känt exempel är Newtons teorier om hastighet. Om du springer i 15 kilometer i timmen på ett tåg som går i 60 kilometer i timmen, så blir totala hastigheten 75 kilometer i timmen, relativt en person utanför tåget. Men detta funkar inte alltid ...

På 1900-talet visade sig att Newtons formel bara är en approximation, som är väldigt bra när hastigheterna är små. Men om tåget gått i 200 000 m/s, och löparen sprungit i 1 500 000 m/s, så stämmer inte additionsformeln alls. Man måste använda Einsteins relativitetsteori och den sammanlagda hastigheten blir 262 000 m/s. Detta kan tyckas absurt men hur ofta ser vi tåg bryta mot de hastighetsbegränsningarna? Vår intuition fungerar helt enkelt inte och det är detta som är det svåra med vetenskapen. Den kan tyckas strida mot sunt förnuft och intuition. Faktum är att teorin ovan går att bekräfta; satelliterna som kretsar kring jorden går så pass snabbt så att effekten märks av. Även tiden påverkas och illusionen av en absolut tid hör till 1800-talet. Varje dag så använder personer över hela världen GPS, där man har räknat med den här effekten. Så att det är en teori är inte riktigt sant; man tillämpar hela tiden teorin till vardags.

Men även relativitetsteorin har begränsningar. Den fungerar inte så bra i svarta hål och när det gäller att förklara Big Bang (det är då man talar om singulariteter och jobbiga oändligheter). Men man arbetar med nya teorier som har lovande resultat och som undviker att matematiken bakom bryter samman. Teorier har sina användningsområden och begränsningar. Syftet med det hela är att ge mer allmänna formler som på lättare sätt kan förklara hur allt hänger ihop. Ingen teori är huggen i sten och så fort man hittar en observation som motsäger teorin så måste den revideras.

Ett mycket känsligt ämne är evolutionsteorin som framlades av Charles Darwin på 1850-talet. Syftet är att förklara varför levande varelser ser ut som de gör. Teorin bygger på antagandet att avkomma liknar sina föräldrar (något som observationer stödjer) och att vissa egenskaper gör att man får en liten fördel när det gäller att sprida sina gener vidare (man överlever bättre genom att vara snabbare, starkare, smartare, attraktivare ...). Detta stödjs också av observationer; en blind räv kommer ju antagligen inte att överleva länge. Således kommer vi med tiden få djur och växter alltmer specialiserade på att överleva inom sin nisch. (Man kan även tillämpa denna teori på kultur, religion och för att få fram program inom datalogi.)



Människan har tillämpat evolutionsprincipen långt innan Darwin formulerade den; avel är ju en form av att bestämma vad som är egenskaper för att överleva. Kor som ger mycket mjölk får para sig, de andra slaktas. Så till sist ger alla kor mycket mjölk. Hundar som är snälla får para sig, de aggressiva avlivas. Så vi får bara snälla hundar kvar, etc. Men detta är en vetenskaplig teori; det kan mycket väl finnas bättre teorier, som finns att upptäcka. Det som räknas är att evolutionsteorin just nu i särklass är den teori som bäst förklarar arternas uppkomst. Det är den enda teori som kan tillämpas på detta område. Vissa religiösa grupper förkastar teorin, men vetenskapen handlar inte om rätt eller fel. Det handlar om vilka förklaringar som ger användbara metoder.

Vi använder den teori som för tillfället är bäst. Inom fysiken betraktar man ibland ljuset som vågor, eftersom det passar applikationen, och ibland måste vi betrakta ljuset som partiklar. Vad som är "rätt" är ovidkommande, så länge laserstrålen, spegeln eller vad man nu bygger fungerar precis som teorin förutsäger är allt frid och fröjd. Vetenskapen skall på enklast möjliga sätt förklara observationer och på ett sådant sätt så att vi kan ha nytta av det. Platons idévärld om absolut sanning är ouppnåelig och vetenskapen gör inte i anspråk på att vara denna värld (utom kanske matematiken men den har ju inte med verkligheten att göra per se).

Så sammanfattningsvis: vetenskapen utgör sig inte för att vara perfekt, utan "bäst hittills". Det handlar inte om rätt och fel, utan om möjligheten att testas och tillämpas. Det är ju slutresultatet som räknas: GPS-navigatorn, din nya Paris Hilton-hund, eller mp3-spelaren vars minne utvecklats med hjälp av kvantfysik.

Och bara för att det är fredag avslutar vi med en musikvideo på temat vetenskap:

Gouryella - Ligaya

Källa: Boktips & referenser fås på begäran.