isola:

Du borde väl beundra honom i stället

varför?

stefan87:

varför?

Han drar fördel av sitt handikapp.
Du verkar ju se det som att du också har ett sådant.

stefan87:

ja

Jag klarar mig utan personen i fråga, men jag är rädd att hon alltid kommer finnas där i bakhuvudet. Jag får liksom låtsas att hon inte existerar.

isola:

Han drar fördel av sitt handikapp.

vilket jag tycker är helt fel. han borde skämmas

isola:

Du verkar ju se det som att du också har ett sådant.

lyckligt nog så är jag något längre än honom, men ja, det stämmer..

går igenom en läknings process just nu efter lite osäkerhet under en viss tid. känner mej depp med tanke på att det inte finns så många killar jag faller för här i min stad. suck, vill träffa lite nytt folk 😉

stefan87:

du var bara tvungen att nämna det?

du tände väl på långa brudar så vadådå?

Jagmårtypbra:

du tände väl på långa brudar så vadådå?

stefan87:

ja (Du röstade på detta alternativ)

stefan87:

ja (Du röstade på detta alternativ)

stefan87:

ja (Du röstade på detta alternativ)

...

Jag har ett stort problem. Sedan jag började första året på Jälla, har jag tyckt speciellt mycket om någon. Jag har nu efter första terminen fått kontakt med honom på Facebook och bilddagboken. Saken är den att jag aldrig haft sådana här speciella känslor för honom. Det känns inte samma som för andra. Själv är jag raggare och det är han med, så det kanske var menat att jag skulle hitta honom.. ?
Nu har vi pratat, inte alls länge, men antingen orkar han inte skriva, eller så gillar han bara inte mig. Jag skriver en hel mening och han kanske bara svarar med "okej :)" eller något. Jag vill att det ska gå lite snabbare framåt, så han förstår att jag gillar honom, men vilket är det säkraste sättet så han inte börjar ogilla mig i stället? Snälla, hjälp mig! Ingen har betytt så oerhört mycket och speciellt som denna!