Aviseringar
Rensa alla

Att förlåta


Ämnesstartare

isola: Det är ju jättebra för dig om du har lättare att förlåta sådant än smågrejer dock.

Ja, jag ser det helt och hållet nödvändigt.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Chibibbi:

Ja, jag ser det helt och hållet nödvändigt.

Det håller jag absolut med om men det går ju inte att tvinga sig själv att förlåta så vissa grejer måste man ju ha hjälp med och jobba en massa på


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Det håller jag absolut med om men det går ju inte att tvinga sig själv att förlåta så vissa grejer måste man ju ha hjälp med och jobba en massa på

Så är det. Därför bör vi se till var och ens behov och situation, så att alla som utsätts för brott av både juridisk och moralisk karaktär kan få, så gått det går, gå vidare och låta den emotionella världen omfamna glädje och livsuppskattning. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

inte direkt förlåtit men tar avstånd från att ha åsikter om det pga tid, med andra ord; avtrubbad


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

kakakaka: I kno. Jag vågar dock inte ha den där hur långt kan jag gå/få-attityden särskilt ofta. Palla bli besatt och må skit under tiden

Nä det lät verkligen inte bra för en själv eller andra Ledsen Förstår känslan man får av att få sista ordet mot någon som behandlat en illa, djävligt skön känsla när man känner att den verkligen förtjänar det. Men ofta skadar man mest bara sig själv? Särskilt om det pågår under en lång period och man hinner säga / göra så mycket att man mest bara känner ångest och skam över sitt eget agerande. 

t.ex. det med killen du skrev om.. fattar inte riktigt hur du kunde stå ut under så lång period när du mådde dåligt av det. Men du skrev också besatt.. så ah :/ 

Hoppas att du aldrig behöver känna så igen! 
Men det är väl något som kanske ger sig med tiden? (:   

jättemånga kramar iaf 🙁 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

tror jag aldrig skulle kunna förlåta något riktigt hemskt. Det mesta rinner av mig rätt fort, men jag är rätt envis så jag bestämmer mig nog för att hata folk. Och vissa saker förlåter jag helt enkelt inte.


   
SvaraCitera

Har blivit mycket brottsligt utsatt av mina föräldrar, så kommer och har aldrig förlåtit dem.. nej.


   
SvaraCitera
mwo
 mwo

isola: Ja

Vissa saker har jag kunnat förlåta min pappa för. Inte för att han någonsin har bett om ursäkt på ett uppriktigt sätt. Jag nöjer mig med att veta att ingen är perfekt och att min pappa förmodligen är psykiskt sjuk. Det finns aldrig någon ursäkt till att slå eller kränka ett barn men han kommer aldrig att förändras så därför väljer jag också att ta avstånd. Han kanske ser det som hämnd men jag mår faktiskt bättre utan honom och har lärt mig att prioritera mitt välmående.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

amsi: att förlåta innebär ej att acceptera obs obs

Vilken är skillnaden?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Razor:

Vilken är skillnaden?

om du slår till mig för att du är arg på mig kan jag förlåta det, förlåtelsen betyder dock inte att jag accepterar våld


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

amsi: om du slår till mig för att du är arg på mig kan jag förlåta det, förlåtelsen betyder dock inte att jag accepterar våld

Okej, så skillnaden är att man kan förlåta en individ men inte en handling? Man accepterar alltså en viss handling för att den är orsakad av en viss individ i en viss situation, men rent generellt accepterar man det inte. På sätt och vis är det alltså acceptans, men tillfällig sådan.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Skulle aldrig någonsin förlåta något väldigt hemskt


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

mwo:

Vissa saker har jag kunnat förlåta min pappa för. Inte för att han någonsin har bett om ursäkt på ett uppriktigt sätt. Jag nöjer mig med att veta att ingen är perfekt och att min pappa förmodligen är psykiskt sjuk. Det finns aldrig någon ursäkt till att slå eller kränka ett barn men han kommer aldrig att förändras så därför väljer jag också att ta avstånd. Han kanske ser det som hämnd men jag mår faktiskt bättre utan honom och har lärt mig att prioritera mitt välmående.

Fint att du kunnat ta dig förbi ilskan. Jag känner både så och ilska mot min förälder. Det blir lättare ju äldre man blir känner jag, ju mer man förstår att familjen inte alls behöver bestå av blodsband utan av folk man tycker om.


   
SvaraCitera

isola: Skulle aldrig någonsin förlåta något väldigt hemskt 

Har aldrig blivit utsatt för något _väldigt hemskt_, men skulle inte förlåta våldtäkter eller likvärdiga illdåd. Samvetslösa kräk som orsakar andra sådan skada går jag hellre runt och hatar. Det är åtminstone bättre att känna hat än att skuldbelägga sig själv i sådana lägen, även om det optimala vore att helt försöka släppa saken och gå vidare.


   
SvaraCitera