Är du en sådan som blir stingslig och jobbig och har svårt att acceptera när du förlorat/kommit sist?
Jag har alltid fått lära mig att det inte spelar någon roll, "det är bara ett spel", och således inte alltid fått vinna i spel med vuxna som liten, jag såg det tidigt som självklart att man ibland vann och ibland förlorade och grät inte för det, även om jag ju helst vann såklart.
Mitt yngre syskon har fått samma uppfostran men tänker inte alls på samma sätt och blev redan som mycket liten arg och ledsen när hen förlorade i sällskapsspel. Än idag blir hen rätt jobbig och sur.
Kanske beror det på att jag inte hade någon jämnårigt syskon att spela eller konkurrera med i väldigt ung ålder och därför inte alltid behövt dela, för sådant har ju med uppfostran och erfarenheter att göra tänker jag.
nej. väldigt sällan.
ibland
fast döljer d
ibland bakom skämt
så tror ej ngn vet d ens
Nej, dålig förlorare är jag inte. Men blir nedstämd av förlust.
nej
men jag kan låtsas vara det ibland.
seriöst arg över att jag förlorat skulle jag kunna bli mot en icke värdig vinnare, men jag brukar inte förlora mot någon sådan. det närmaste jag kommer är min irritation mot folk som anser sig ha vunnit när de inte har det, som i en diskussion, eftersom de då fortsätter vara blinda. det är irriterande
Kan va en ganska dålig förlorare ja....
isola: Nej
Inte på det viset men dom FÅ gånger jag ställs inför saker jag inte klarar av så slutar jag ta det på allvar och betraktar aktiviteten som ett skämt, så jag är en dålig förlorare på ett annat vis.
när jag verkligen tycker mig ha förlorat något blir jag sur, men de flesta spel är jag så dålig i att det mer upplevs som slump.
nej är inte dålig förlorare när det gäller spel.
Nej, är en dålig vinnare istället 
japp, blir alltid förbannad.
isola: Ibland
Om det är något jag anser mig vara bra på kan jag vara en rätt dålig förlorare, fast det var mer när jag var yngre.
