Hej!
Asså, i min nya klass (gymnasiet) så är det fortfarande väldigt blygt i klassen.. men vi har bara gått några dagar, så hoppas det blir bättre sen!

Dock finns det många som redan känner typ en person sen innan = det finns många "par" av kompisar liksom, och det är ganska svårt att bli kompis med två som redan är tajta :/

Sen finns det några som inte har några kompisar i nya klassen redan, och en av dom började jag umgås med första dagen. Dock är hon nog inte riktigt min typ.. och ganska tråkig 🙁 inget illa menat eller så, för hon är jättesnäll! Men det blir lätt att det bara blir jag o hon, för att en hel del andra har sin kompis att hänga ihop med. Och när jag bara är med henne blir det väldigt tyst.. vi har inget att prata om riktigt!

& i klassrummet, så blir det att jag sitter med henne, vill inte lämna henne ensam om ni förstår.
Känns redan som att jag liksom är "ansvarig" för henne, men borde inte behöva känna så.. ellerhur? Visst är det inte mitt ansvar bara, att vara med henne? Visst kan jag gå och vara med andra i klassen utan att få dåligt samvete? (Hon får såklart hänga med mig om hon vill, men varje gång jag går och snackar med andra i klassen brukar hon bara stå där tyst..) känner alltså inte henne, utan träffade henne för 3 dagar sen när vi började 🙂
Dock känns hon ändå ganska självständig, för när jag satte mig på en plats i klassrummet så satte hon sig på en annan, för att hon alltid sitter på den platsen typ? XD

Sen skulle jag jättegärna kunna vara med henne OCH andra! Samtidigt. Men har blivit att jag bara är med henne, och jag har så dåliga erfarenheter av att bara hänga ihop med en person, så vill inte att det ska bli så igen. Vill ha flera att va med, gärna som ett gäng!

Att sluta för dagen & möta upp mina gamla kompisar är typ en befrielse hehe.. så mycket lättare att prata med dom. För dom vet allt om mig, känner mig, vi har samma humor och dom förstår allt.

Sen kanske jag inte ska ha för höga förväntningar heller.. man kanske helt enkelt inte alltid får vänner för livet på gymnasiet? Man kanske har tur om man liksom umgås i skolan och har kul?

Det finns några jag absolut tror att jag skulle kunna bli superbra vän med! Dock är ju dom redan kompisar, vilket gör det svårt.. och ibland är det som att jag kan prata lite med dom, sen går dom ändå iväg för att dom är kompisar.. :/