Ja FYI så är jag kille själv så det säger väl det mesta vad det här kommer handla om.
Det är väl så, att alla vi ungdomar har intressen som lutar åt var sitt håll.
Han som jag är intresserad i är 19 och vet om min läggning men han har tydligen "bestämt" sig för att vi inte ska vara mer än "bara vänner". Grejen är att jag "vet" att han gillar mig också. Så för att göra en lång historia kort, så påstår han att han är straight men visar tydliga provokationer att sanningen är en annan. Han är envis, så att säga, men jag är lika envis tillbaka.
Okej förresten här är en lista vad jag har gjort på vad jag har gjort nyligen:
1. Haft en "break" i en månad utan hans närvaro (som skype)
2. Tagit fram en lista till vad för otyg han har gjort mot mig (slutade med att jag insåg (igen) att jag är kär i honom)
3. Efter vi hade kontakt igen via skype sa jag att jag tycker om honom, slutade med "Inte nu"
4. Insåg framsteg i dramat!
5. Fråga er i forumet!
Det känns som att jag borde ha gett upp vid det här laget men det går inte för mig. Logiken är nära noll till varför. Jag inser mycket väl att det är nog omöjligt att ni i forumet kan ge det perfekta svaret till mig. Men jag hoppas åtminstone få ledtrådar till vad jag borde göra. INGA "SKIT i det gå vidare" om det vore så enkelt...
Känner du igen den där känslan när hjärnan vill en sak men hjärtat säger ifrån? Eller tvärtom men ja, det kanske är så för honom så det du kan göra är väl att vänta och ge det tid. Hur känns det att vara vän med honom? Jag antar att det gör ont, så du kan ju be honom att göra ett val och sedan går du vidare utifrån det.
hur vet du att han är intresserad av dig?
Du har nog lyckats sätta dig själv i hypnos eller nått, önsketankar!!
hur vet du att han är intresserad av dig?
Det var han som kontaktade mig efter en månad, det är inte så att jag hoppar på honom så att jag hoppas på att han svarar tillbaka. Om det var det du syftade efter. Han uttryckte även intresse att besöka hos mig. Vilket blev av, och det var trevligt. Han undrade även om mina föräldrar visste om min läggning, om det ökar chansen..
Du har nog lyckats sätta dig själv i hypnos eller nått, önsketankar!!
Det jag skrev ovan var bara en bråkdel av mina upplevelser med honom. Jag har funderat på det här länge. Du får jätte gärna komma med förslag hur man bryter denna "hypnos"
Känner du igen den där känslan när hjärnan vill en sak men hjärtat säger ifrån? Eller tvärtom men ja, det kanske är så för honom så det du kan göra är väl att vänta och ge det tid. Hur känns det att vara vän med honom? Jag antar att det gör ont, så du kan ju be honom att göra ett val och sedan går du vidare utifrån det.
Ja det gör jag så mycket väl, grejen är att han är rätt så seg på sig att utveckla sig. Han har Aspergers (jag har det också, men jag har tränat på det mer än han) Det tog ett år för honom att säga till läraren att det var högljutt i klassrummen så... att svara på mina känslor kanske skulle bli för mycket för honom just nu..
Jag har ingen brådska men jag vill inte heller att det skadar mig i processen.
blabalbalblabalblaa
