nej, hade jättebra uppväxt =)
Armagedon:
Sant ju
Åtminstone vad gäller bristen på vänner, pissig skolgång osv.
du har ju svinmånga facebookvänner 
Nä.
Haft en bra uppväxt hemifrån men varit mobbad i princip hela mitt liv tills jag blev 15. Om nu det spelade nån roll? Såg att fler tagit upp sin uppväxt osv.
S3ON:
du har ju svinmånga facebookvänner
Nu ja, nu har jag ganska många så 
Jättefina arbetskamrater. En del polare att umgås med på fritiden.
Önskar att jag haft en del kompisar när jag var barn också. Men det hade jag inte. Inga att umgås med efter skolan. Bara en enda från klassen.
Sen bytte jag skola. Skolan stod inte ut med mig. Behövde personal som var specialiserade på barn med kraftiga humörsvängningar och hyperaktivitet. Och så var jag underutvecklad. Hängde inte med.
Där hade jag några att umgås med på fritiden. Men där var istället skolan problemet. Lärarna vår hårdhänta. Satte mig i en egen skrubb, ett jättelitet typ duschrum att plugga i. Ensam, med stängd dörr. Där jag fick sitta. Och det för att jag satte mig emot hur undervisningen gick till. Att den var på nivå för småbarn, vilket den var. Se, jag halkade efter ännu mer pga det.
I rädslan att dte skulle bli värre dröjde det länge innan jag öppnade käften om denna behandling.
Då fick jag byta skola igen. Bytte till en "vanlig" skola. Från 4:an till och med 7:an var jag helt utfryst i klassen. Hade ingen att umgås med på flera år. Och ingen i klassen ville ha med mig att göra. Jo, en. En bråkmakare. En som vandaliserade och bara ställde till problem kring sig. Men han var den enda jag hade. Jag var desperat. Jag gjorde aldrig någonting, men jag var där allt skit hände och det räckte.
Sen blev jag utkastad från den skolan och fick börja i en riktig särskola. I och med det gick det bra sen med kompisar. Umgicks med alla i klassen, på både skoltid och efter skolan. Vi höll samman fram till studenten. Gick bra i skolan också i och med sista skolbytet där.
Men mycket av detta ligger till grund för mina sociala svårigheter. Den sociala fobin jag har.
Chibibbi:
Nej, antisocial är du inte! Däremot kanske inte så intresserad av umgänge med andra - om det är något sådant du syftar på.
Min läkare nämnde det begreppet i förbifarten nån gång, men hon är ganska vedervärdig åas. Tycker inte själv att det stämmer. Det är annat som lett till att jag blivit avskärmad från samhället.
Kanske var för att jag är öppet drogliberal. De tyckte verkligen inte om det. :)))
Schism:
Kanske var för att jag är öppet drogliberal. De tyckte verkligen inte om det. :)))
Det skulle förklara saken enligt dagens definition av det men tycker det är helt uppåt väggarna av läkaren och inget du behöver identifiera dig med. Du är jättebra. Man får vara drogliberal. 
Nej men önskar ibland att jag hade, hade kunnat skylla vissa beteenden på det (ej dåliga beteenden, snarare kreativa)
dock märkt av att en hel del haft det & i efterhand visade det sig att de hade det. om det är relevant på ngt sätt/kom ti mig om ni tror ni har det så kan jag bedöma 😎
Razor: Jag får en känsla av att en hel del på forumet verkar ha det (med tanke på hur många som uttryckligen har skrivit så)
Ja
ne ingen diagnos men finns i släkten så ksk
