Jag tror att de flesta varit med om det någon gång - men för vissa kommer det tidigare, och för andra lite senare. Själv var jag som allra mest skoltrött i lågstadiet. Då berodde det på att jag inte kände mig tillräckligt stimulerad - allt var så enkelt att jag helt enkelt inte orkade (jag började skolan när jag var fem i USA men för att inte hamna i "fel åldersgrupp" fick jag helt enkelt börja om från ettan när vi flyttade till Finland - engelsklektionerna när vi skulle lära oss siffror och färger var skrattretande tortyr, typ).
Detta kom jag över genom att ta med mig lite mer utmanande böcker och uppgifter till skolan som jag fick lov att pyssla med. När jag gick i gymnasiet och blev skoltrött upplevde jag dock att jag inte kunde hitta ett enda hjälpmedel för att komma igenom känslan.
Har du upplevt fenomenet, och hur hanterade du i så fall det?
Den här tråden är taggad med taggen "Plusmoderering" vilket innebär att vi kommer att moderera hårdare i syfte att skapa trevliga trådar med givande diskussioner och debatter. Utöver våra allmänna regler innebär detta följande, Tagg för trådar där ni vill ha extra moderering.
time: Ja, som mest i högstadiet
och gymnasiet
fast var dt iofs i mellanstadiet också
aa från mellanstadiet till gymnasiet men som starkast i högstadiet.
Kommer inte ihåg så mycket av högstadiet. Men gymnasiet var ett helvete ibland.
Jag hanterade det nog inte alls, det gick över av sig själv av miljöbytet till gymnasiet, behövde nog träffa nya människor och starta ett "nytt" liv. Det gjorde jag också och det var fint.
Sen förstod inte mina föräldrar att jag var skoltrött/livet-trött/deprimerad, de antog att jag var lat så då antog jag också att jag var lat och dålig. Ond cirkel.
e född skoltrött
Fingerprints:
Sen förstod inte mina föräldrar att jag var skoltrött/livet-trött/deprimerad, de antog att jag var lat så då antog jag också att jag var lat och dålig. Ond cirkel.
Vi borde prata mer om hur man kan jobba både mot skoltröttheten och för förståelsen för fenomenet, tycker jag. Tänker mig att du har ett så himla viktigt jobb som kommer väcka entusiasmen för att lära sig nya saker i tidig ålder 
När jag får dem kommer de ju vara utslitna och lite hormonella fortfarande...
Sedan högstadiet har det varit konstant låg stämning.
vet ej
asså brände ut mig sj helt i gymnasiet blev sjuk så ja är det skoltrött? däremot älskade jag gymnasiet för va nån slags trygghet så inte så att jag ville sluta ..
time:
Hur yttrade det sig och hur hanterade du det?
gemenskapen, har alltid varit beroende av en gemenskap, och fanns ingen sådan, eller den fanns men jag var utanför rättare sagt.
skolkade mkt pga dt
och fann till slut vår gemenskap, UM-familjen 
Ja, mest i högstadiet dock. Pga. trött på livet allmänt tror jag egentligen.
känner mig rätt skoltrött nu.
var iofs rätt skoltrött i typ trean (mellanstadiet) pga hade en så sjukt oskön lärare+blev tafsad på dagligen.
kanske borde röstat på mellanstadiet ist.
