Knekten: Nedå

men fortsatt försvara ståndpunkten just för att framstå som en pajas, intressant att se hur långt man kan ta dt liksom innan folk får spader lr ngt.  

Ja, det gjorde jag rätt mycket förut, men nuförtiden försöker jag att se på mina åsikter som hypoteser snarare än något fast och oföränderligt. Är mer öppen för att andra ska ge mig nya perspektiv och vågar ändra åsikt om jag anser att någon annan har mer rätt i sin än vad jag har i min. 

Knekten: Jadå

Massvis med gånger! Är nog mer ödmjuk och öppen med mina brister nu dock, man lär sig efter ett tag att det inte är värt tiden och energin att övertyga andra om att man har rätt i allt hela tiden, även när man fattar att man kanske egentligen inte har det...

Brukar diskutera för att komma fram till vad som är rätt, inte att ha rätt

nä brukar typ "hehe okej, aa du har rätt..... tänkte inte på d" typ.

Knekten: Nedå

aldrig, som några förhoppningsvis minns så började jag min umkarriär med att vara totalt osäker och obeslutsam gällande allt,(var 13) och den jag är idag är ett resultat av att jag alltid försöker resonera mig fram till svar i diskussioner och egna tankar och inte är ute efter att skydda/argumentera för något jag bestämt mig för sen innan. Ibland kunde jag använda argumenttyper jag själv inte hade godkänt mot mig sj om jag blivit riktigt frustrerad på en diskussion och "prövar nya grepp", men numera undviker jag helt att bygga sådana luftslott.

edit: tror det i grund och botten beror på att jag har en enorm integritet

edit2: jag kan se era tvivlande och missunnsamma ansikten framför mig 

edit3: jag erkänner däremot gärna när jag upptäcker att jag har fel, det finns inget bättre sätt att få andra att släppa sitt "prestigebehov" och förståelse kan då nås mycket lättare

ja 

nej jag är ödmjuk nog att säga att jag är dum i huvudet när jag kommit på det själv.

"jag erkänner alltid när jag har fel, men jag har aldrig fel"

- payphonepimp, 14 år gammal

payphonepimp:
"jag erkänner alltid när jag har fel, men jag har aldrig fel"

- payphonepimp, 14 år gammal

Knekten: Jadå

Det måste jag ha gjort. Jag minns inte något specifikt tillfälle men det framstår som en naturlig del av den personliga utvecklingen så jag utgår ifrån att jag har gjort det. Däremot gör jag oftare något närliggande, eller rättare sagt något som kan uppfattas som ovanstående: när diskussionen har nått fram till en punkt då jag antingen måste redovisa bevekelsegrunder av det slag jag betraktar som för privata eller framstå som om jag inte kan motivera mig, så väljer jag integriteten och framstår då som om jag inte har fler argument att lägga fram, och jag ändrar förstås inte uppfattning. 

Ja, men oftast brukar jag kunna erkänna när jag har fel. 

Knekten: Har ni någon gång upptäckt att ni haft fel i en diskussion men sedan ändå fortsatt försvara er ståndpunkt för att inte framstå som en pajas?

Menar du rent allmänt eller på internet i synnerhet typ på FLASHBACK eller just på UM?

Jag ger mig sällan in i en diskussion när jag inte har någon kunskap i ämnet.

lite grann kanske. fast kanske snarare försökt efterkonstruera om lite typ. kan ej komma på någon specifik händelse dock