På kvällens Skypemöte framkom det att hela tre av sex närvarande redaktionsmedlemmar har en mamma vid namn Kerstin. HÄLFTEN, alltså!
Självklart måste detta häpnadsväckande fenomen undersökas närmare. Är detta resultat signifikativt för redaktionen i helhet eller bara en lustig slump?
André Vifot Haas:
Nej (Du röstade på detta alternativ)
Min mamma heter Jill.
André Vifot Haas:
Nej (Du röstade på detta alternativ)
Nu tillhör jag visserligen inte redaktionen, men jag tänkte att även administrationens mödrars namn kan vara av statistiskt intresse. Förstörde jag nu ditt statistiska underlag ber jag ödmjukast om ursäkt.
Min heter Gunnilla. Hon stalkade f.ö. mig här på UM under en period. Hon hette då so_lazy och låtsades vara en sjuttonårig tjej från Östersund.
André Vifot Haas:
Nej (Du röstade på detta alternativ)
Jag har en Marica, så vi blir en enhetlig familj där vi heter Marica, Marlene och Marielle. Å ja. Så man kan säga fel minst fyra gånger om dagen.
André Vifot Haas:
Nej (Du röstade på detta alternativ)
Min mamma heter Gloria. 🙂
André Vifot Haas:
Ja (Du röstade på detta alternativ)
Såklart. Fast bara i andranamn, egentligen men eftersom Kerstin är det första namnet är det alltid Kerstin det står på fönsterkuvert mamma får. Jag heter också Kerstin för övrigt. Jättefult när man säger Kerstin på skånska.
Jag känner ingen Kerstin över huvud taget.
Jag är hos Kerstin nu. Hon hälsar!
Borde jag skaffa en adoptivmamma som heter Kerstin för att bli en lyckligare människa? Eller byta namn för att själv en dag kunna bli en god mamma?
Jag känner mig så vilsen i världen.
André Vifot Haas:
Nej (Du röstade på detta alternativ)
Hon heter Ulrica. Däremot brukar hon kalla Kirsten Dunst för Kerstin Dunst, men det är bara en parentes i sammanhanget.