skuld:

jag avskyr/avskydde det jävla stället (Du röstade på detta alternativ)

skuld:

Jag vet inte om jag håller med om att så mycket ansvar kan läggas på dessa ungdomar.
Det är ett systemfel.

Systemfelet ligger ju dock i ungdomarnas eget system. Om rätt attityder blir rätt attityder så att säga då utnyttjar man samma jävligt starka drivkraft som får folk att idag mobba till något positivt istället. Lärare som skäller hjälper inte i långa loppet, att ta sig i kragen som mobbare/arsel är något man måste vilja ta tag i själv. Om det finns sociala incitament så blir det djävulskt mycket enklare.

dazed:

Systemfelet ligger ju dock i ungdomarnas eget system.

som kommer ur?

dazed:

Lärare som skäller hjälper inte i långa loppet

det håller jag med om.

dazed:

att ta sig i kragen som mobbare/arsel är något man måste vilja ta tag i själv.

ja, fast då måste man ju komma till insikt om att man är ett mobbare arsle.

hela högstadiet är en orgie av osäkerhet och dåligt mående, jag förstår inte hur utgångspunkten ska kunna vara att ungdomarna själva ska ta tag i saken.
jag tror vi måste gå djupare än så.
skapa en trygg och bra skolmiljö med plats för alla (eller ja, så många som möjligt).

skuld:

som kommer ur?

Folk som försöker "skapa" sig själva och ta positioner. Det där med osäkerhet osv som du pratar om där nere. När man ser att de riktigt "coola" är på ett visst sätt så försöker man själv efterlikna det för att bygga sin status. Det är svårt att beskriva det här utan att låta barnslig men det är väl just barnsligt också.

skuld:

ja, fast då måste man ju komma till insikt om att man är ett mobbare arsle.

Det är precis det jag pratar om, när personer som man bryr sig om, personer som är viktiga för en sätter ner foten då lyssnar man och tänker till lite. Detta funkar, det vet jag. I högstadiet såg iaf jag iaf lärare-elev som en fienderelation inte som något partnerskap. Även när man mottog jävligt vettig kritik från en lärare så var det något man tog lättvindigt på.

skuld:

hela högstadiet är en orgie av osäkerhet och dåligt mående, jag förstår inte hur utgångspunkten ska kunna vara att ungdomarna själva ska ta tag i saken.
jag tror vi måste gå djupare än så.
skapa en trygg och bra skolmiljö med plats för alla (eller ja, så många som möjligt).

Visst men en bra skolmiljö rent psykosocialt måste byggas av eleverna om man inte vill köra på något slags 1984-koncept.

Det var okej.

Förlorade min bästa vän som jag haft i 10år , gick från normal till opopulär , hängde med ett stelt & tråkigt kompis gäng... Hade en irriterande "kompis" efter mig som är så glad att slippa!!
Men två personer från högstadie kommer jag sakna 🙂

Högstadiet var väl genomlidligt. Blev inte mobbad längre iomed att alla äldre grottmongon äntligen var väck.
Vet väl inte om gymnasiet är så mycket bättre. Alla treor utom dom i det egna programmet är skitstövlar (särskilt el och energi), det är ännu mer isolering från övriga människor i samma ålder iomed att det är sån pass gruppering mellan programmen.

Men hallå, gick på olika högstadium!! Det sista var asbra medan det innan var hemskt.

Det var chilligt. Skutta runt i korridorerna, röka bakom matsalen osv. Hade så bra folk att umgås med också. Men ej så många i min klass, så hade tråkigt när de andra var borta.

dazed:

Folk som försöker "skapa" sig själva och ta positioner. Det där med osäkerhet osv som du pratar om där nere. När man ser att de riktigt "coola" är på ett visst sätt så försöker man själv efterlikna det för att bygga sin status. Det är svårt att beskriva det här utan att låta barnslig men det är väl just barnsligt också.

jag vet vad du menar, och jag säger inte emot.
jag tror ändå det handlar om något större än just högstadieelevernas egna samhällsskick som måste ändras.

dazed:

Det är precis det jag pratar om, när personer som man bryr sig om, personer som är viktiga för en sätter ner foten då lyssnar man och tänker till lite. Detta funkar, det vet jag. I högstadiet såg iaf jag iaf lärare-elev som en fienderelation inte som något partnerskap. Även när man mottog jävligt vettig kritik från en lärare så var det något man tog lättvindigt på.

okej, men jag har inte föreslagit att lärarna ska behöva ta tag i förändringen. jag vill ha en allmän förändring, en annan syn på ungdomar och en förståelse för att de alla behöver olika tillvägagångssätt för att ta sig fram.

dazed:

Visst men en bra skolmiljö rent psykosocialt måste byggas av eleverna om man inte vill köra på något slags 1984-koncept.

ja, fast för att komma dit måste man börja djupare, inte hos eleverna. tror jag.
de måste självklart vara med och förändra, men först och främst är det hela skolmiljön, hela idén om högstadiet som måste repareras.
eleverna beter sig ju på ett visst sätt av en anledning.
att de populära som folk lyssnar på ska organisera sig sas, spär ju bara på skillnaderna elever emellan. och de populära lär ju inte backa undan för att ge andra plats, de vill självklart stå kvar i sin solglans(gissar jag).

skuld:

annan åsikt än min samma mål.

Ja man måste kanske jobba från flera vinklar. Tyvärr tror jag att mobbing aldrig kommer att kunna stoppas, men den kan minskas om "rätt idéer" blir de idéer som ses som rätt av ungdomarna. Det är svårt det här, finns det någon forskning kring tillvägagångsätt?