Jag är så himla arg på min mamma just. Det är sveriges national dag och hon och hennes sambo (pv) ska i natt vakta båten på båtklubben men nu så börjar hon känna sig "sjuk". Det är så varje jäkla gång vi eller hon ska göra något t.ex när hon och jag skulle åka och akut köpa nya skor till mig för ca 1 månad sedan, vi skulle till grönan, vi ska på bio osv osv... alltid när något händer börjar hon må dåligt. Och det stör mig som in i helvete. det för mig fruktansvärt arg och ledsen.
Nu på senare tid har hon även börjat skita i traditioner / högtider. Ja senast var idag då (sveriges nationaldag) då vi brukat äta jordgubstårta men nej hon har sovit hela dagen. 30 april, vi brukar gå till en majbrasa och sedan äta ngt speciellt typ potatisgratäng med kött men då hade hon så ont i huvudet så det blev som en helt vanligt jäkla dag. Påsk, vi brukat ha påskäggsjackt och äta påsklunch tsm men hon gav mig mit påskägg rakt i handen en vecka innan och var även då "sjuk" och pallade inte göra något. Sedan var det ju oxå nyår. Då man brukar ha fest och greja. Ni vet det vanliga men självklart ska hon vara sjuk och jag fick göra mackor till mig till middag och sitta inne på mitt rum. jag kollade inte äns på fyrverkerierna!
Sedan har vi jul, det blev ganska som vanligt men hon sket fullständigt i kalle anka och julklapsutdelningen gick åt helvete.
Ni fattar, hon är "sjuk" då med och allt detta gör mig så arg och ledsen. Jag personligen behöver dessa traditioner och högtiderna några gånger om året för att ha något och se framimot. men på senare tid har jag börjat hata högtider då jag vet att det aldrig blir någonting utav de. Jag har antagligen oxå en depression just nu och behöver mer än något annat dessa speciella sakerna.
Hon gör mig så arg och extremt ledsen att hon förstört allt detta och vi umgås knappt längre då hon bara sitter med sin jävla fitt ipad och kollar på något program. Hon kan knappt häller något om mig , asså detta får mig att bli så ledsen och att jag inte är värld att minas något om. Jag vill inte leva längre. Det finns inget att leva för och ingen bryr sig så förstår faktiskt inte varför jag ska fortsätta leva när hela mitt liv kommer att bestå av samma sak dag ut och dag in.
Hjälp, hur ska jag få allt att bara funka. Att bli glad som jag var förut? Vet knappt vad jag vill ha hjälp med men något var det iaf jag inte kommer ihåg... Hur ska jag lösa denna situation?
Bortskämda jäkla snorunge.
Nej, jag anser dig inte vara bortskämd när det enda du behöver är en mamma som ser dig och hittar på saker ibland med dig. Att vilja att saker är "som förut" på traditioner är inte att vara bortskämd. När började det förändras med din mamma?
Försök inte fokusera på det dåliga din mamma gör. Fokusera på det bra hon gör.
Du vet inte hur svårt det är att vara vuxen. Med alla räkningar och sånt.
Jag vet att man blir sur och besviken när man har planerat något i typ en månad och sen när man ska göra det man har planerat så går det inte. (Det gäller även traditioner)
Istället för att vara arg/ledsen kan du hjälpa din mamma att tex så kan du hjälpa henne med att göra tårtan. Tycker även att du ska försöka bli bättre att kommunicera med din mamma.
Ta och prata med henne och säg vad du tycker och känner istället för att vara sur på henne
Läste helt ärligt bara till "men hon gav mig bara påskägget rakt i handen".
Lessamt att höra hur din situation är.... Du förtjänar bättre!
Om du inte redan har gjort det så kan du försöka prata med din mamma om detta om du inte redan har gjort det, via telefon eller face 2 face. Som andra skrivit, hon kanske inte mår riktigt bra hon heller, hon kanske vill att ni ska stötta varandra men att hon inte riktigt når över tröskeln. Dock så är det ju synd att du som dotter drabbas i slutändan ändå..
Är jag den enda som tänker hur hemsk du är mot din mamma just nu? Hon har funnits där hela livet gissar jag.
Hon är alltid "sjuk"? Har förändrat beteende? Skrattar hon mindre? Bryr sig inte om att städa, laga mat etc?
Låter som hon är påväg in i en depression i mina öron.
Hur kan du som hennes barn tänka på dig själv? Tänka hur DU mår av det som pågår?
Hur kan du INTE se alla tecken??
Vakna upp och inse att din mamma förändras kanske för hon är trött, utmattad och deprimerad.
Det låter väldigt jobbigt. En förälder är ju på något sätt ens trygga grund och att se sin mamma må dåligt är inte kul.
Jag är själv väldigt fäst vid vissa traditioner och att hitta på kul saker ihop med andra, eftersom man ändå sitter hemma så ofta annars.
Ibland kan jag känna att det är skönt att ställa in saker och bara vara. I julas till exempel så skulle vi fira med släkten och hela köret, men jag orkade verkligen inte vara social just då, så det slutade med att jag, mamma och min pojkvän stannade hemma medans pappa åkte iväg till sin brorsa.
Det var väldigt skönt att få fira en ostressig jul och bara ta det lugnt för en gångs skull.
Men jag kan också tycka det är jättejobbigt att missa något kul firande som man sett fram emot. Det kommer ju dröja ett helt år tills nästa gång...
Mitt tips till dig är, som de andra också sagt, att du borde prata med din mamma och berätta hur du känner. Däremot låter det som att din mamma kanske inte mår så bra, trots mediciner, så jag tror det är viktigt att inte skuldbelägga henne för det.
Hon tycker säkert också att det är jättesynd att missa det roliga som händer, men att hon helt enkelt inte mår tillräckligt bra.
Försök stötta varandra i det.
Och till nästa gång kanske du kan baka en tårta och bjuda din mamma på. 
Sen om det inte funkar att fira med din mamma så kanske du kan hitta på egna traditioner.
Fira med kompisar istället och gör alla roliga saker med dom.
Jag tror redan du förstår hur dåligt din mamma mår. Backa undan, jag tror hon inte aktivt inte vill spendera tid och fira med dig. Och så som jag förstår det mår du också dåligt.
Jag har hört att alla människor har en period/perioder i livet när de inte mår så bra, och det är inte särskilt konstigt att känna sig deppig när man är i tonåren. Allt kan kännas meningslöst, men tänk bara på allt du kommer att få uppleva och göra i framtiden när du är vuxen!
Och om du verkligen är så sugen på att fira saker, gör det själv då? Laga någon fin mat till dig själv och alternativt bjud din mamma. Mina föräldrar bryr sig inte längre om mig eller sådant, så jag har fått ta tag i saken själv och det kommer du tillslut få göra när du är vuxen och utflyttad
