Tjabba!
Nästa år ska jag läsa ett internationellt program med studenter ifrån alla möjliga hörn. Jag är något introvert och vet inte hur jag ska handskas med en del scenarion som typ garanterat kommer ske.
- Om du pratar med typ 4 personer. En i gruppen kan inte svenska, så självklart pratar alla engelska. Vad ska man då göra om den personen går? Ska man fortsätta prata engelska som om ingenting? Ska man byta till svenska?
- Om man är ute på stan tillsammans med en ickesvensk klasskompis och träffar en släkting / bekant ska man då prata svenska med personen? Eller ska man köra på engelska så klasskompisen förstår?
Det bästa är att inte tänka så mycket på sånt där innan. Då man lätt låser sig till vissa ramar och allt blir bara konstigt. Det kommer garanterat gå mycket bättre än du tror.
Har alltid jobbat med folk som inte kan svenska så det faller sig naturligt att jag pratar engelska om någon inte förstår. Om personen går så byter jag till svenska om jag kommer ihåg.
I första läget bör du byta till svenska. I andra läget bör du prata svenska med släktingen, med undantaget ifall det är så att samtalet har med utlänningen att göra eller ifall släktingen ansluter sig till ert umgänge under en längre tid. Dock kan det vara passande att själva bytet mellan språken kommenteras inför varandra så att det inte blir lika märkligt.
"Vi kan prata engelska så att min engelska vän förstår" "Okej, då kan vi prata svenska" osv.
Prata så alla fattar. Om alla fattar svenska, prata svenska. Om alla inte fattar svenska, prata engelska
det ordnar sig på plats serru
Tycker det känns weird att snacka svenska i engelsktalande länder, särskilt när andra hör... så brukar undvika det.
Tror du överanalyserar för att du är nervös. Ta det som det kommer så går nog allting bra
