Jag har tänkt på en sak:
Ska man klä sig snyggt för att det är mode så att andra tycker man är snygg, fast du inte själv gillar det?
Eller ska man klä sig i kläder man själv gillar som kanske många tycker är fula, och alla andra kommer tycka att man är ful?
Eller ska man ta hänsyn till båda?
Hoppas ni förstår vad jag menar, så att det inte blir missförstånd. 
Om man letar i fem extra minuter i en affär så hittar man något skönt, som man själv gillar, samt sådant som andra gillar. Det är en ganska vanlig kombination. Men annars så tycker jag att man verkligen skall använda kläder som man själv gillar, skönt/snyggt. Istället för sådant som andra gillar men inte du. Det låter ganska klart för mig... men vad vet jag 
Edit: Hehe, vikket sammanträffande, dom började precis prata klädsel i en video jag lyssnar på, just när jag "skicka". 
4:33
Det beror väl på vad du är ute efter och hur viktigt det är för dig att vara just populär. Personligen kör jag dock främst med kläder jag känner mig bekväm i.
Edit: Hehe, vikket sammanträffande, dom började precis prata klädsel i en video jag lyssnar på, just när jag "skicka".
4:33
Hahaha
Har alltid kl'tt mig som jag vill. Ibland har man fått komplimanger och ibland har man fått kritik. Det är väl viktigast att man utrycker det man själv gillar. Om man anpassar sig till vad andra tycker så har man nog tappat bort sig lite.
Det kommer alltid vara någon som inte gillar din klädsel och det kommar alltid finnas någon som gillar den. Så det vi kommer fram till är att den ända åsikten som räknas är din själv. Så får du helt enkelt lära dig att stå upp för dig själv. Man kan inte gå runt och gömma sig och anpassa sig, det är vägen till ett olyckligt liv, ta hellre lite kritik än att trycka ner sig själv och förstöra sitt egna liv.
Det slutar inte bara med kläderna, om man anpassar kläderna anpassar man också allt annat. Det fungerar inte i längden tyvärr.
Ruttenfisk:
Det beror väl på vad du är ute efter och hur viktigt det är för dig att vara just populär. Personligen kör jag dock främst med kläder jag känner mig bekväm i.
fast du är väl mer populär om folk ser upp till dig, folk ser upp till människor som vågar stå för den de är och inte tar någon skit. Bara för att du har någon dyr jacka så blir du inte älskad. Folk vill vara omkring starka människor och dom som är omtyckta PÅ RIKTIGT är de som är ödmjuka, älskar sig själva och andra för de dom är.
Getrekt: Ta hänsyn till båda
gäller för allt. om människor vill följa klädmoden av sociala skäl så är det väl deras grej.
Cipod:
fast du är väl mer populär om folk ser upp till dig, folk ser upp till människor som vågar stå för den de är och inte tar någon skit. Bara för att du har någon dyr jacka så blir du inte älskad. Folk vill vara omkring starka människor och dom som är omtyckta PÅ RIKTIGT är de som är ödmjuka, älskar sig själva och andra för de dom är.
Fast det är definitivt enklare att förhålla sig till normen än att bygga upp en stark personlighet som blir omtyckt.
Så som man själv tycker, såklart?!
Skiter fullständigt i vad andra tycker och tänker om vad jag har på mig. Om någon gillar det jag klär mig i, då är det en bonus. Men det är inte min utgångspunkt. Och gillar någon det inte, synd för den i så fall. Bryr mig inte.
Ruttenfisk:
Fast det är definitivt enklare att förhålla sig till normen än att bygga upp en stark personlighet som blir omtyckt.
Men vad spelar det för roll om man är omtyckt om man hatar och inte respekterar den man själv är? Då kan man inte vara själsligt lycklig. Man vill ju i grunden då bli omtyckt för att vara lycklig men det blir man ju ändå inte om man inte känner att den man är - är värd att bli omtyckt oavsett trams runtomkring.
Cipod:
Men vad spelar det för roll om man är omtyckt om man hatar och inte respekterar den man själv är? Då kan man inte vara själsligt lycklig. Man vill ju i grunden då bli omtyckt för att vara lycklig men det blir man ju ändå inte om man inte känner att den man är - är värd att bli omtyckt oavsett trams runtomkring.
Jag tror nog ändå att man mår bättre av att bli hatad av sig själv men omtyckt av omvärlden än hatad av sig själv och omvärlden. Dessutom är det enklare att bygga upp ett självförtroende om man trots allt får stöd från omgivningen.
Ruttenfisk:
Jag tror nog ändå att man mår bättre av att bli hatad av sig själv men omtyckt av omvärlden än hatad av sig själv och omvärlden. Dessutom är det enklare att bygga upp ett självförtroende om man trots allt får stöd från omgivningen.
Om man älskar sig själv(alltså inte låtsas älska sig själv men faktiskt gör det)så blir man inte hatad av andra och även om man blir det så bryr man sig inte om just de människorna.
Sen självförtroendet du får för att bete sig som någon annan är då falsk och du kan omöjligen få självförtroende för att du är omtyckt på grund av att du inte är dig själv... Det är ju bara MER destruktivt. Man måste jobba på sitt självförtroende på andra sett, uppmuntra och våga älska det du älskar.
Det är som homosexuella som inte vågar gå ut med deras läggning. Ja de kanske känner eller inbillar sig att de är mer omtyckta om de låtsas att de är någon annan men med tiden så förstörs de inombords hamnar i djupa depressioner. Det största problemet är att man inte accepterar sig själv och står för det, det är bara så man får självförtroende och äkta inre styrka, om någon hånar dig så ska du våga stå upp för dig själv, varje gång du gör detta stärker du dig själv och det blir lättare och lättare och vara stolt över den du är. Du kan inte vara stolt över dig själv om du gömmer dig bland folket.
Du får självförtroende när du vågar stå upp för den du är, den du inners inne vill vara och vad du tycker som är rätt.
jag tror att folk väljer undermedvetet att ta hänsyn till båda.
någon grupp vill en ju oftast tillhöra.
