Budolicious:

Men jag anser det inte ödmjukt att sitta och vara falskt trevlig mot någon.

Nej precis, det tycket inte jag heller. Dock tror jag att jantelagen mer eller mindre främjar detta i vissa avseenden. Men det är väl från person till person antar jag.

My dreams are her:

Ja och dö åt den (Du röstade på detta alternativ)

Tycker den är rätt stark . Blev ledsen när jag diskuterade politik och vårdsystemet och en tjejkompis som hellre ville ha "lika för alla" istället för "bättre(än idag) för alla, men mycket bättre för några". Ingen ska tro att de är bättre än någon annan

Jag har inte sagt så mycket i frågan mer än startinlägget, men jag vill de ge er en länk som bidrar lite till det hela.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruksmentalitet

pendu:

Varför ska det ses som något negativt?
Har man t.ex. en bra självkänsla är man trygg i sig själv och behöver inte hävda sig och "skryta" lika mycket.

Kanske. Men tycker det där med bra/dålig självkänsla är missvisande och fel idag, när "bra" självkänsla innebär högmod, skryt och ta för dig, och "dålig" självkänsla innebär ödmjukhet.

SaltaKätzchen:

Men tycker det där med bra/dålig självkänsla är missvisande och fel idag, när "bra" självkänsla innebär högmod, skryt och ta för dig, och "dålig" självkänsla innebär ödmjukhet.

Jag håller inte med om det där.
Var är det så?

SaltaKätzchen:

Kanske. Men tycker det där med bra/dålig självkänsla är missvisande och fel idag, när "bra" självkänsla innebär högmod, skryt och ta för dig, och "dålig" självkänsla innebär ödmjukhet.

Jag håller inte med för fem öre. Det är snarare tvärtom högmod och överdriven skryt osv är ju enbart tecken på att man har dålig självkänsla och söker bekräftelse ständigt.
Tycker inte alls det är missvisande. En person med "bra" självkänsla är ödmjuk och säker i sig själv. Så nä, håller inte med om ditt resonemang.

pendu:

Jag håller inte med för fem öre. Det är snarare tvärtom högmod och överdriven skryt osv är ju enbart tecken på att man har dålig självkänsla och söker bekräftelse ständigt.
Tycker inte alls det är missvisande. En person med "bra" självkänsla är ödmjuk och säker i sig själv. Så nä, håller inte med om ditt resonemang.

Det är inte mitt resonemang, jag är emot det jag beskrev.
Men när man är ödmjuk kan man ibland bli anklagad för att ha "dålig självkänsla", och när man hetsar på ungdomar att de ska ha det de kallar för "bra självkänsla" så blir det lätt FÖR bra självkänsla, vilket är en dålig sak, kanske man kan säga.

SaltaKätzchen:

Men när man är ödmjuk kan man ibland bli anklagad för att ha "dålig självkänsla", och när man hetsar på ungdomar att de ska ha det de kallar för "bra självkänsla" så blir det lätt FÖR bra självkänsla, vilket är en dålig sak, kanske man kan säga.

Jaha du menar så att man förlorar sin självdistans lite. Då är jag med.

.....Ska man skratta eller gråta?

Högmod och självförtroende/självkänsla är helt olika saker.

Man SKA ta för sig av världen och av de möjligheter man får i livet. Är fucked up att säga åt folk att;" Tyvärr såhär får du inte göra för dem där kanske blir sura för att du blir bra på det du gör och kanske t.om bättre än dem".

Det är folks attityder det är fel på, inte att människor är bra på det dem gör. Alla är inte lika och kan därför inte behandlas så efter. Människor är bra på olika saker och ska självklart kunna få säga att dem är bra också. Men det är skillnad på att vara självsäker och att vara högfärdigt ass-ig.

My dreams are her:

Ja och dö åt den (Du röstade på detta alternativ)

Jag vill faktiskt att den ska dö, jantelagen är på vissa ställen en plåga. Som ett helvete, man får inte sticka ut någonting utan att man blir mobbad.

Är född och uppvuxen på en bruksort, gått på gymnasiet i en industristad, jantestat. Jantelagen för mig hänger ihop med mobbing, i alla fall när det handlar om mitt liv, hur det var förr... Jag gick i en klass, bara tjejer förutom jag då, en liten gymansieklass, jag var alltid lite bättre än dem när det handlade om allmänbildning, visste exempelvis att vi bor i norrland, vilket vissa inte förstod av någon konstig anledning. (jag bor i Gävle)

Marmoth skrev en bra inlägg (som är för långt för att citera tycker jag) och det har jag varit med om många gånger, att man inte kan berätta att man ska plugga i USA utan att man ses som en skrytmåns.

Typ samma reaktioner har jag fått när jag nämnt att jag träffat RHCP backstage -06, eller känner flera musiker.

"Du ska inte tro du är något" - blicken är tydlig. Jag brukar vara peppande och ödmjuk, på riktigt, när någon berättar om saker som han eller hon är stolt över.

Jantelagen har påverkat mig mycket, så mycket så jag fått dåligt självförtroende, självkänslan har varit bättre dock. Har tänkt något i stil med "detä är väll inget märkvärdigt" eller "varför skulle jag få det och det?" - sistnämnda även idag. Tror också att jag bröt den största delen av jantesamhället lite omedvetet, eftersom jag alltid varit mig själv, vilket många påpekat, har alltid gått i egna skor - om ni förstår vad jag menar.

Det stämmer att jantelagen är ett socialist-tänk. Jag tror jantelagen är större i städer som är sossestyrt, exempelvis Gävle. Ställen som bruksorter eller industristäder.

Men åt andra sidan är borgerligare människor giriga och egoister, som minsann inte ska dela med sig - du får skylla dig själv om du inte har ett bra jobb med bra lön - så frågan är också - vart går gränsen?

Jag tror också, kanske inte helt hundra ändå, att vi alla människor har en klick utav jantelagen i oss. Det kanske är väldigt Svenskt som någon skrev i tråden, men jag vet att det finns liknande eller samma typ av jantelag i andra delar av världen.

Dåligt att man inte kan ändra i efterhand.

Tycker det verkar finnas lite "jantelag" här på forumet också, kanske på andra ställen. Jag vet inte direkt om det ska kallas jantelag just det här:

Nya användare blir oftast sämre bemötta direkt på nätet, eller så tror vissa att de kan vara dryga för att de har VIP efter sitt nick.

Eller tråden jag skapade för att jag vill ha tips på Indielåtar som inte spelas på radion så himla ofta eller är jättekända - då var det en som svarade "Någon som vill vara unik eller?" - wtf?
Varför skulle jag vilja vara unik när jag vill ha tips på låtar?

Har märkt det förr här och på många andra platser på nätet. Bara en fundering.