Chibibbi:

Ser inte riktigt värdet i att bemöta dig när det känns som att din text kryllar av logiska felslut och argument av typen "det bara är så"

Man ska inte försöka göra subjektiva ting objektiva

Snart blir det väl "men ändå.."

lägg ner. Dina föräldrar är inte speciellt stränga. Drick inte i skolan. Sen en grej till. När du ska på fest, säg bara att du ska sova över hos en kompis.

varför då:

Ser inte riktigt värdet i att bemöta dig när det känns som att din text kryllar av logiska felslut och argument av typen "det bara är så"Man ska inte försöka göra subjektiva ting objektiva Snart blir det väl "men ändå.."

Innan du kan tala om felslut, bör vara medveten om att vi troligtvis har olika utgångspunkter. För att vi ska kunna diskutera frågan konstruktuvt enligt logiska slutledningsregler, bör vi komma fram till en gemensam premiss. Oavsett vilken premiss det blir, lär den bygga på subjektiva åsikter; någon typ av moral, då det inte finns något absolut rätt sätt fostra barn, utan att förutsätta en viss utgångspunkt.

Håller du med om detta? Om inte, vilken är den här objektiviteten som du talar om? Var är dina argument.

jag tycker de verkar onödigt stränga. de hämmar förmodligen din utveckling och är mediokra föräldrar. men såna finns det gott om. du har nog helt normala föräldrar, om det är någon tröst (det är det inte).

varför då:

Nej alla föräldrar vet inte sina barns bästa. Vänligen håll käften stängd, det luktar skit om dina otroligt ogenomtänkta åsikter.

Lilla du, sluta resonera som en trettonåring.

Missy96:

Står inte ut längre! Jag gråter ofta för mig själv pga. att dem är så stränga. Har tom. funderat på att bo hos en fosterfamilj och att flytta till en egen lägenhet när jag blir 16 (fyller 16 i nov). Men i en fosterfamilj så vet du aldrig hos vem du hamnar eller hur länge du får bo där och jag skulle aldrig klara av att försörja mig själv ekonomiskt vid 16 års ålder. Därför flyttar jag hemifrån när jag är 18 istället.

isola:

Ja. Du ska lyssna på dem för att de vet ditt eget bästa. Vilket du uppenbarligen inte gör nu.

Asså haha... man löser inget genom att förbjuda. Fattar inte heller hur det kan vara hennes bästa om hon mår dåligt pga det.

Burrito:

da. Fattar inte heller hur det kan vara hennes bästa om hon mår dåligt pga det.

Vilka ungar mår inte dåligt över att bli förbjuda att göra saker

Fattar inte din logik... Är det hennes bästa att hon gråter för sig själv, pga alla andra ungdomar skulle också ha mått dåligt?

om jag vore du skulle jag sluta lyda mina föräldrar.

isola:

Lilla du, sluta resonera som en trettonåring.

Sök hjälp.

Chibibbi:

Håller du med om detta? Om inte, vilken är den här objektiviteten som du talar om? Var är dina argument.

Du verkar onekligen inte vara isola så kan försöka, tycker det är väldigt svårt att förklara dock så får se hur det går!

Chibibbi:

Så länge det inte är ditt hus, har du ingen som helst rätt att kräva saker dina föräldrar anser vara utom rimlighet.

Vad är det här? Varför inte? Va? (Det här jag menade)

Chibibbi:

Är man minderårig är det så det ligger till. Vad som man kan anse lämpligt, vore dock att föräldrarna sätter upp regler som är adekvata för barnet/ungdomens nivå.

Det finns ingen magisk garanti som gör att föräldrar är lämpliga bara för att de lyckas få barn. Om vi börjar med att låta det sjunka in lite så kanske du/ni förstår att man som nybliven tonåring är i en viktig fas i sitt liv som väldigt enkelt kan bli helt sabbad av föräldrar, jag hoppas t.ex. innerligt att isola aldrig någonsin får barn.

Jag antar att du tycker som du gör pga att du har rätt klassiska konservativa åsikter om vad livet går ut på, hedra mor och far och plugga till ett nice jobb eller? Allt som inte involverar att föra dig närmre dessa mål är onödigt? Inte exakt så antar jag men något i den stilen?

Vissa av oss vill leva iaf, att ha så stränga föräldrar i den åldern skadar ju allvarligt dina möjligheter att få ta del av livet om man inte råkar hålla med sina päron. Under dina tonår avgörs vem du kommer bli i ditt liv. ingen annan än en själv har rätt att försöka forma sig till den man vill bli. Du är inte dina föräldrars slav/robot..

Det finns ingen anledning alls att automatiskt respektera/lyda/älska sina föräldrar. "Men det är ju de som har fött mig " Ja, men de bestämde sig för att få ett barn, de bestämde sig inte för att få dig.

varför då:

Ja, men de bestämde sig för att få ett barn, de bestämde sig inte för att få dig.

Mycket välformulerat

Missy96:

Sådär (Du röstade på detta alternativ)

Missy96:

Jag blir helt knäpp.

Det är bra med regler upp till en viss nivå för då lär man sina barn att följa regler och samhället, arbetslivet m.m. är fullt av regler.

Det vissa föräldrar inte verkar fatta är att för mycket sträng uppfostran bara eldar på rebellen i en själv och det leder till raka motsatsen mot vad de vill uppnå med sin uppfostran.

Vet inte om jag har nått bra tips. Ifrågasätt deras regler och var på de att de motiverar sina åsikter. Mao, ställ frågan "varför" tills de inte längre har ett svar. Gå in i en diskussion med de så att de får rannsaka sig själva lite. Kanske inser de att deras taktik inte är så bra för dig.

mynona:

Mycket välformulerat

Tack!

Welcome to tha club lr ngt!

Tror stränga föräldrar ibland kan ha en tendens till att ställa till det för sina barn, något lagom är nog bäst i längden.. Mina föräldrar har varit sjukt stränga genom hela min uppväxt..

Ja, måste varit deras regler & straff när jag gjorde något "dumt" som bidrog en del till att inga ungar ville umgås med mig..

Nu snackar jag inte om alkohol och droger eller så, detta har jag självmant undvikit tills dess att jag blev 18.

Men alla små pojksträck i mellanstadiet exempelvis, de flesta pojkar i den åldern tycker ju att det är intressant att "busplinga", "busringa" & sånt där..

Även fast de i hushållen inte såg detta som något problem utan mest som komiskt så vart det alltid mina föräldrar som reagerade mest och skämde ut sig i kvarteret genom att överreagera så sjukt jävla mycket..

Ja, detta ledde till ett och annat bus i senare ålder som jag har känt mig tvungen att ta igen..

Jag menar, det bästa är väl ändå lagom stränga föräldrar..

Sedan beror det givetvis på ungarna en del.. En del spelar det ingen roll hur man uppfostrar för de går sin egen väg likt förbannat..

Men jag.. Jag har alltid vart så otroligt snäll, försiktig & omtänksam.. Hade de bara låtit mig exempelvis spela våldsamma spel ihop med andra barn hade jag haft vänner idag..

Ingen av dessa människor i dagsläget vad jag känner till har utvecklats till våldsamma kriminella..

Det skulle la vara jag som har påverkats mest av allt utanförskap..

så du röker och dricker i skolan? mmmm, ansvarsfullt det dära, kan ej förstå varför inte dina föräldrar låter dig löpa fritt, låter som att det skulle gå galant.