(läste ej så mycket, dina föräldrar gör säkert många fel, men det är nog snarare en ond cirkel. de är stränga -> du rebellar -> de försöker få än mer kontroll -> strängare -> du panikar. typ)

S3ON:

de flesta pojkar i den åldern tycker ju att det är intressant att "busplinga", "busringa" & sånt där..

Tjejer också. Barn busar, så är det. och det är föräldrars jobb att hålla barnen på mattan och lära dem rätt och fel och hålla dem tillbaka i vissa avseenden - utan att förvandlas till Fridzl. Föräldrar som skiter i sina barn har inga regler och föräldrar som bryr sig om hur det går för sina barn och hur de utvecklas uppfostrar dem. Det är såklart inte kul när man vill göra saker man själv tycker är roliga men som inte är bra för en, av någon anledning. Har man "normala" föräldrar så vill de i princip alltid ens bästa och agerar därefter.

Jag funderar allvarligt på om det är värt att lägga ner tid och energi på att ge ett långt, seriöst och väl underbyggt svar. Skulle hellre prokrastinera och deppa till ljudet av Apati.

isola:

Föräldrar som skiter i sina barn har inga regler och föräldrar som bryr sig om hur det går för sina barn och hur de utvecklas uppfostrar dem. Det är såklart inte kul när man vill göra saker man själv tycker är roliga men som inte är bra för en, av någon anledning. Har man "normala" föräldrar så vill de i princip alltid ens bästa och agerar därefter.

Mina var då inte normala, straffskalan efter mina "brott" var riktigt överdrivna.. De hotade om att ringa akuten för att jag var "sjuk", samt kunde hålla mig inlåst flera veckor för en liten simpel busplingning där offren i fråga inte var särskilt upprörda..

Titta vad detta har givet mig, deras uppfostran för mig var inte nödvändig.

Missy96:

Nej (Du röstade på detta alternativ)

isola:

Vilka ungar mår inte dåligt över att bli förbjuda att göra saker

Jag mådde aldrig dåligt över att mina föräldrar förbjöd mig göra saker. Jag kanske var sur och ledsen just då, men mådde inte dåligt av det i längden.

Blivande_japan:

Jag mådde aldrig dåligt över att mina föräldrar förbjöd mig göra saker. Jag kanske var sur och ledsen just då, men mådde inte dåligt av det i längden.

Du förstod väl varför de gjorde det kanske. Är nog också en väldigt viktig grej i uppfostran av barn - att förklara varför. Många verkar tro att ungar är dumma och inte fattar och därför inte bryr sig om att förklara varför man ska göra så men inte så osv. Gick till biblioteket med några ungar från en äldre dagisgrupp (4-5 år) när en av dem frågade mig om jag inte kunde beskriva bilarna för honom istället, så att han slapp titta åt båda hållen när vi gick över gatan. Jag fattade inte först men sen kom det fram att han antagit att man tittade åt båda hållen för att se färgerna på bilarna. Såklart fattar många barn ändå, men säger man nej jag vill inte att du åker iväg till blabla på fest för att det är långt bort, jag kan inte hämta dig etc etc istället för att bara näh:a när ungen frågar.