Jag har denna hösten känt att jag tappat min personlighet, att jag inte är rolig och att jag i situationer inte är närvarande. Jag sitter med vänner i skolan snackar, men jag minns knappt något efter, känner att jag suger på att bygga vidare på andras skämt och det känns som att jag så fort jag öppnar munnen säger något tråkigt. Min personlighet är long gone och detsamma med humorn, någon som har tips på vad man kan göra åt detta? Någon som känner igen sig?
Kan inte säga mycket mer än att jag känner igen mig fullständigt. Har tappat allt, blivit helt trött och svag, orkar knappt ens stå på benen längre. Det är som att luften gått ur mig.
Har du depression eller ångest? Tycker du beskriver dig väldigt likt till de symptomen.. du kanske bara är stressad över mycket skolarbete eller något annat som tynger på axlarna som gör att du drar ifrån dig? Kanske prata med någon om det blir värre eller känns jobbigt. Ta hand om dig
Känner igen mig i allt ni beskrivit, har på något jävla vänster lyckats klättra upp från havets botten till gränsen av de grunda delarna, skolan går bra, mår inte självmordsdåligt och har just nu ett stabilt psyke. Kan verkligen inte säga att det blir bättre (det hjälper inte att säga till den som mår skit) för det har jag ingen aning om det ens blir men det jag kan säga är att jag känner erat lidande och jag är ledsen för er.