omg vad jag skriver

miss2015:

Det behöver man inte göra bara för att man väljer att lägga ngt bakom sig & samtidigt försöka ta reda på vrf det blev så - "reda ut" det.
Nej, har ej påstått det heller men det känns naturligt att göra det om man har förståelse.

Iaf för mig. tolererar det inte, hade inte gjort så men förlåter för jag förstår. Jag känner att den enda gången man inte kan förlåta är om det gör lika ont fortfarande efter mkt lång tid - så att det inte gör ngn skillnad om man förlåter - om man inte kan förstå, eller om "problemet" fortsätter - att "gärningsmannen" fortsätter sitt beteende - detta beror väl då antagligen på att denne inte fattat att den gör/gjort fel, inte fått hjälp (om det beror på ngn psykisk instabilitet) eller lärt sig annorlunda. 
Har aldrig påstått att man bör vara kvar i relationen bara för att man blir förlåten/förlåter
Jag har förlåtit men valt att inte ha kontakt.
Personer jag inte förlåter, tar jag även avstånd från. Finner ingen anledning till att snacka med människor som jag känner fortfarande vill skada mig eller inte förstår/ångrar att de skadat mig.

Om någon förstår och ångrar - alltså jobbar för att inte göra om ngt - så känner jag att det lika gärna går att förlåta. Så om de säger "förlåt" känns det inte helt rätt att säga "nej, du är inte förlåten"

Jag förstår, och det är lite det jag också menar; man kan ha förståelse och ha överseende med det och då säga att "det inte gör något" att hunden gjort ett utfall mot en.
Om du däremot ska sitta & hysa agg mot mig/hunden (lr oss bägge), så anser jag att du inte förlåtit. Jag tror även att det kan bli svårt att gå vidare i relationen om man inte förlåtit.

Menar nu inte att psykiskt sjuka tänker som djur men eftersom att de alltid inte har förmåga att resonera som friska, intellektuella människor så känner jag att man (jag) enklare kan förlåta både djur, psykiskt sjuka samt även barn
Ibland måste man även tänka på vad man får ut av att inte förlåta. Ibland gör an det inte för att visa att "tro inte att det du gjorde var ok" men vad är poängen med det om personen redan förstått att den gjort fel? Då förlåter man nog inte för att man är envis, har öppna sår eller hemska ärr... finns säkert annan anledning men har nog nämnt det mesta i hela texten

mjo fattar. många får ju en förståelse för vad som skett om man får reda på att personen inte mådde bra, eller ja, det märktes väl kanske innan, men ändå. men det är nog bara folk som har en viss förståelse för psykisk ohälsa eller folk som verkligen gillar en.

isola: men det är nog bara folk som har en viss förståelse för psykisk ohälsa eller folk som verkligen gillar en.

Aa, tror att det oftast är så. de flesta som inte känner personen tänker säkert "hur vet jag att psykfallet inte får ett återfall? hoppas den håller sig borta från mig" typ så
men en person man haft relation med har nog mer tillit osv.=) beror väl även på relationen. Vissa som haft det jättedestruktivt går sällan tbx. men de kanske inte har mkt förståelse för psykisk ohälsa, för antar att det är det som driver en till att t.ex. grovt misshandla ngn annan