Jag behöver verkligen tips på hur jag ska "vända mitt liv". Jag har insett hur dåligt självförtroende jag faktiskt har.
Insåg det "på riktigt" häromdagen när jag umgicks med några kompisar. Vi pratade om sex, dating och så vidare. Då satt jag satt helt tyst och sa inget, för jag trodde innerst inne inte att någon skulle kunna tycka jag är attraktiv eller bli kär i mig. Jag ville inte att mina kompisar skulle tro att jag trodde att någon skulle kunna tycka om mig "på det sättet", så jag sa inget.
Detta har lett till att jag nu är 17 år och inte har haft ett förhållande, kysst någon eller haft sex. Vet att jag inte är ensam om det, men med tanke på att jag är den enda bland mina kompisar som har det så så är det ju jag som är "problemet". Har dissat så många chanser och missat så mycket på grund av det här.
Detta påverkar inte bara mitt "datingliv", utan flera olika delar. Jag är sjukt trött på att mina undermedvetna tankar (?) leder till att jag inte kan göra sånt som alla andra gör. Är trött på att vara så osäker i mig själv.
Ändring:
Tack till er som svarat, men vill bara förtydliga att problemet inte är att jag inte haft förhållande eller haft sex, utan att jag har riktigt låg självförtroende som begränsar mig i vardagen. Förhållanden var ett exempel.
alla som är 17 har kanske inte haft sex eller har pussat någon några av mina vänner som är 20+ har precis fått sex ta det lungt och stressa inte
Jag känner likadant men har haft flera förhållande inkluderat sexuellt umgänge. Jag har bra självförtroende, men för mig är det helt orelevant att dejta en kille "bara för att". Att vara kär handlar inte enbart om sexuellt umgänge, det handlar om att man tycker om en annan persons personlighet. Du är säkert en superfin tjej som en gång kommer hitta rätt person för dig, låt det bara ta tid och gör inte samma misstag som jag har gjort. Att umgås med killar jag egentligen inte är intresserad av för bekräftelsen eller "bara för att".
Att vara kär handlar inte om hur attraktiv man är, ta det lugnt! Jag är bara 18.
Älska dig själv! Om du inte älskar dig själv så kommer du inte kunna älska någon annan.
Om jag var du skulle jag faktiskt vara stolt över att jag inte har legat med någon, haft förhållandet osv, med tanken på att ditt liv måste har varit bra. Jag själv är 19 och alla mina vänner som är i samma ålder som mig och inte har något med kärlek och sex att göra mår bra och älskar sig själva. Dom har helt enkelt ett bra liv så dom behöver inte någon annan i livet. Du är den person för en anledning, alltså det måste ju finnas något som har gjort att du valt att exempelvis inte vilja ha förhållande. Du kanske har en bra familj som du får tillräckligt kärlek ifrån eller helt enkelt en sådan person som trivs med sig själv, fast du bara nojjar dig att dina vänner har varit med om en hel del men inte du. Som min mamma brukar säga ”det kommer, ta det lugnt, du är så ung”
Om man släpar efter med förhållande o sex blir det väldigt vanligt att man tänker för mycket på detta vilket blir till ännu värre mentala blockader o hinder för att hitta partner. Jag önskade också att jag kunde säga lungn lungn det kommer och förhoppningsvis gör det det. Försök att avdramatisera det hela, ha sex med dej själv men surfa runt om dating tips och vilka klassiska misstag man inte ska göra för att skrämma bort killar för det är vanligt att man sänder ut fel signaler.
Har du pratat med dina kompisar om att du känner dig utanför och är osäker i dig själv i många saker och trior inte du kan som alla andra då? Det hade jag försökt göra. Men jag hade t.ex. kanske skämts. beroende på vad det gäller. Om du ser upp till dina vänner väldigt mycket lita på dig själv att du klarar att säga till dem att du är osäker och känner inte att du har så mycket att säga till om när de pratar om sex och förhållanden. Jag brottas just nu med problemet av suget på ett förhållande. Men där jag umgås pratar folk nästan aldrig om det. Förutom att de nämner någon partner. Jag känner mig också jätteobekväm att prata inför vänner om sex och samlevnad.
