Min pojkvän sätter på datorn direkt han kommer hem från skolan och spelar tills det är kväll och han ska duscha. Jag har pratat med honom, och han vet att jag ogillar det! Han säger att det är en hobby som han inte vill byta ut mot mig. Han säger också att jag är viktigare för honom, men då hade han väl umgås med mig också? I början var jag bara sur, men nu är jag så ledsen att jag har svårt för att hålla tårarna borta. Jag sitter i soffan eller ligger på sängen och gör ingenting, och det är rent av deprimerande. Jag älskar honom mest av allting, men nu känner jag att det blir bäst för mig om jag lämnar honom. Vi har pratat om datortid, 1h/dag, men han klarade inte av det. Han sa att han ville prata om problemet, och tycker nu själv att jag ska lämna honom om jag inte kan acceptera hans spelande. Vi pratade om detta idag, och jag är så ledsen och besviken. Jag tycker att han borde umgås med mig, redan lite mys i sängen framför en film hade varit underbart. Då gick han för långt! Han sa att han behöver sin egentid och att mysa med mig gör så att han får sjukt i ryggen, för att jag "hänger" på honom för mycket.
Alltså, han vet själv inte hur mycket han är vid datorn. Enligt han själv så tycker han att han är med mig, men den enda gången är på kvällen då vi ligger brevid varandra i sängen, han somnar direkt. Jag är helt tokig och vet inte vad jag ska ta mig till, förutom att göra slut. Jag har försökt förklara för honom hur jag känner, men han bara smutskastar mig och påstår att det är mitt fel att han har ont i ryggen osv.! Jag står helt enkelt inte ut mera ... dessutom så är jag ganska säker på att orsaken till att han har ont i ryggen är för att han sitter vid datorn 6-7h/dag .
Så hjälp mig! Vad ska jag ta mig till ? Hur ska jag få honom att förstå ? Vad ska jag säga åt honom ? Jag har verkligen provat allt! Är det någon annan som har samma problem? Verkligen tacksam för svar! 🙂
Om jag vore du skulle jag försöka sysselsätta mig med annat som inte involverade att hänga runt honom - så han märkte att din frånvaro faktiskt gör skillnad. Om hans intresse för att spela nu är så stort så känns det antagligen kvävande för honom att du försöker sätta upp regler och ändra på honom, så tvång eller förbud kommer man sällan långt med, även om jag förstår att det känns himla jobbigt att han inte vill mysa.
Det framkommer inte i texten om ni bor ihop eller om du bara hänger hos honom fast han spelar?
pyssla med annat själv och se om han till slut frågar dig varför du är så avlägsen. i bland måste man sätte den andra i ens egna skor för att de ska förstå.
Hur skulle hans ryggvärk kunna bero på dig? Dumpa honom och låt honom komma över sitt missbruk själv.
Gör andra saker istället för att tjata på honom så kommer han fatta och så vips är han tillbaka
sätt upp tider 😀
Olika personer har olika behov, om det är så att hans behov gör det jobbigt för dig så passar ni kanske inte ihop. Jag tror på det Time sa, försök göra nånting annat.
Låten grabben spela föfan.
Min partner spelar också, jättemycket. Jag gillar det, det är hans intresse och han håller god kontakt med sina vänner. Under tiden han spelar har jag massa tid att göra saker som jag tycker är intressant, jag tror du behöver skaffa dig en hobby kanske att utöva medan han spelar så att du inte sitter och väntar på honom. Sen kanske ni behöver komma ut och hitta på saker ihop, ha roligt ihop. Bara en promenad ihop då och då kan vara bra för förhållandet.
Dumpa akiten
DUMPA HONOM
Vad spelar han? Hur gammal är han?
men spel som är himmelens gåva testa att spela själv
Jag hade slutat diska och städa. Ut och umgås med kompisar en tid, klagar han på att det är stökigt hemma hade jag sagt åt honom att han får ta itu med det. Även sitta ner och prata om problemen ni har, berätta hur du känner och försök komma fram till någon kompromiss. Är han inte villig att sluta spela/söka hjälp för ev beroendebeteende hade jag gjort slut. Hade antagligen gömt diverse viktiga sladdar till datorn om jag var på bråkhumör.
Jag tycker att det låter som att hans datorspelande har gått alldeles för långt och mer eller mindre tagit över hans liv. Du mår dåligt över det och borde därför lämna honom. Jag förstår att det kan vara jättetufft för dig att göra det, men det verkar vara den enda utvägen. Han behöver nog någon professionell hjälp för att bryta sitt beteende. Om du vill prata av dig med någon utomstående får du gärna skriva till mig 
