Det är är ett väldigt känsligt ämne för mig men tar upp det eftersom att jag känner att jag behöver lite hjälp.
Min pappa utnyttjade mig sexuellt när jag var ca 5 år. Jag gick i många år och trodde att det här var mitt fel, att det var jag som var sjuk. Visste ju inte om det var sant eller om det bara var en dröm. Det här kom fram 2010 ungefär. Det blev rättegång, men jag valde att ej vittna för att jag inte klarade av det. Han berättade då inte hela sanningen då eftersom att han tyckte att jag behövde honom i världen och inte bakom ett galler. Mamma och han diskuterade och han har nu betalt mig skadestånd, det kom vi själv fram till. Jag slutade bo hos honom och flyttade hem till mamma på heltid.
Jag har nu ingen kontakt med honom. Han var ändå en bra pappa, det var bara en sak han gjorde fel. Jag saknar honom jätte mycket.
Till min fråga: Om ni skulle vara i samma sits, vad skulle ni göra tror ni?
Detta är ju omöjligt för oss som inte vart med om samma sak att ta ställning till. Dock får jag hoppas att någon i liknande situation som fattat ena eller andra beslutet kan dela med sig av sina erfarenheter. Jag föreslår dock att du, för att undvika ett förhastat beslut listar upp argument för och emot och överväger, samt funderar vilka scenarier som kan följa på vardera alternativ och frågar dig om detta skulle kännas OK.
Börja långsamt!
Ha sms kontakt typ 1 per dag med hej på
Nej det tycker jag inte. Att din mamma resonerade på det viset är ju också helt galet, kan jag tycka. Hon sände ju då signalen till dig att det han gjorde inte var så farligt och att du behöver en pappa som har betett sig så. Har han fått någon behandling?
Men du fattar att han sa att du behöver honom bara för att rädda sitt eget skinn? Du behöver inte honom, du har din mamma, kompisar och lärare som stödjer dig, och nej, en pappa är inte en bra pappa alls om han begår ett grovt brott, faktiskt. Din mamma var ju inte heller bättre själv för den delen, som bara lät honom pysa, bara sådär.. Du ska gå tillbaka till rättegången och vittna, tycker jag.
Skulle vilja döda hnm.
Aldrig mer se hnm alltaå
alltså... det är bara du som kan bestämma det. Man måste inte ha kontakt med båda sina föräldrar, i synnerhet inte om någon av dem gjort något fruktansvärt fel. Ta kontakt OM DU VILL. Låt bli om du vill. Har du träffat någon psykolog eller kurator? Kan vara en bra fråga att bolla med sådana personer annars.
Föräldrar finns till för barnen, som barn finns man inte till för sina föräldrar. Träffa honom inte om det inte är något DU innerst inne vill. Du behöver inte träffa honom för hans skull.
bra pappor råkar inte utnyttja sina barn sexuellt.
Ta inte kontakt med honom
Har inte haft någon kontakt med min far på 10 år och det är bara skönt
isola:
Nej det tycker jag inte. Att din mamma resonerade på det viset är ju också helt galet, kan jag tycka. Hon sände ju då signalen till dig att det han gjorde inte var så farligt och att du behöver en pappa som har betett sig så. Har han fått någon behandling?
DU HJÄLPER INTE TILL
Han förtjänar inte att träffa dig igen men om du känner att du vill det så kan ni väl träffas någon gång ibland och smsa lite?
jag skulle inte se värdet i att träffa en människa som våldtagit ett barn... som dessutom är ens eget barn. och som råkar vara jag. jag vet inte hur du känner kring det idag och jag vill inte riva upp några sår, men att man måste ha en pappa, utan att ta hänsyn till vad han gjort, är en social konstruktion. han är en människa precis som vem som helst, som råkar ha gett liv till dig.
får du inget ut av att ha en kontakt med honom eller blir det bara en jobbig relation, så ha inte det. tror du att du skulle tjäna på det, så ha det.
Jag skulle absolut inte velat ha kontakt med honom. Har man sexuellt utnyttjat sitt eget barn så är man rätt förtappad som människa.
Du måste helt klart bestämma själv om du vill ha någon kontakt med honom alls.
Jag skulle säga nej. Han är inte värd det.
Men om du ändå vill så träffa han Inte själv.
Att sexuellt utnyttja ett litet barn är sjuk. Att du inte sa något till någon när du va så liten är förunderligt. Att han säger så är för att vädja till dig och för att i hans värld så behöver du honom.
Du kan bestämma helt själv om du behöver honom i ditt liv eller inte.
Du skulle alltid kunna träffa han tillsammans med din mamma. Bara för att känna efter lite.
Att prata med någon professionell är också att föreslå då det är där för att hjälpa dig. Så att du ska slippa vara förvirrad och undra en massa saker.
