Hej, jag är en tjej på 17 år. Och jag är helt enkelt fram och tillbaka på när de gäller att flytta hemifrån och de blir bara mer mer vilja om de eftersom ja känner att ingen lyssnar på mig. Och känner mig respektlös behandlad utav min familj och lite utav mina föräldrar. De känns som allt jag gör är inte tillräckligt utan hjälper jag dom med att diska/laga mat/städa etc även när dom inte är hemma så känner jag mig ännu mer respektlöshet från dom. För dom tror inte på va jag säger utan tror att jag bara har legat och latat mig hela dagen. Jag har tänkt om flera gånger om att flytta tillbaka till mina fosterföräldrar eller typ i närheten av dom. För där kände jag att jag åtminstone var respekterad. De värsta är att många tror att jag inte ger mina föräldrar en chans eftersom ja bor med dom igen efter mitt fosterhem. Men de gör jag men dom gör de bara svårare genom att få mig att känna utestängd från familjen och pågrund av det så känner jag mig som en som är föräldralös tillomed familjelös. Men flyttat jag en gång till som innebär att jag måste byta skola så blir de nästan olagligt. Har även tagit de med dom om hur jag känner mig som en utstående i familjen. Men en hjälper inget så jag har slut på idéer. Snälla hjälp hur ska jag göra för att lösa detta??