Notifications
Clear all

vad är du mest rädd för?


- att det ska bli ännu varmare ute
- katthår


   
ReplyQuote

S3ON:
något annat 


   
ReplyQuote

sarab00: Jordens undergång.

Känns ju ganska otäckt sådär liksom.


   
ReplyQuote
idaah

jordens undergång och att mänskligheten ska gå under pga överbefolkning


   
ReplyQuote

Det enda jag är rädd för nu när jag tänker efter är smärta.. Att t.ex dö genom att förblöda efter att förlorat en arm 🙁 Är väldigt försiktig av mig i situationer där jag vet att man kan göra illa sig.. Helt tvärtom hur jag var förr för övrigt.. Älskade att leva farligt. Får ta mig i kragen och börja med det igen. Känns som att jag blir fegare och fegare med tiden.


   
ReplyQuote

BlackSnake:
Varför?

Shit. Sen barnsben tror jag. Då jag var på museum i Norge.
Och på taket i en av salarna hängde ett skelett utav en stor val, vågade inte korsa rummet alltså. Stalkar mig än idag. TRAUMA! VAL-APOKALYPSE!  Förvirrad


   
ReplyQuote
NEMI
 NEMI

Är rädd för att dö efter att ha genomlidit ett meningslöst liv.


   
ReplyQuote

NEMI:
Är rädd för att dö efter att ha genomlidit ett meningslöst liv.


   
ReplyQuote

NEMI:
Är rädd för att dö efter att ha genomlidit ett meningslöst liv.

undrar om jag ska ta det som ett tecken på friskhet att jag tolkade det här inlägget som ett skämt. det är ju en av de mest betryggande tankarna som finns? tänk dig att alla spår av din existens, alla minnen och okontrollerade konsekvenser, utraderas tillsammans med den fysiska kroppen och att ingenting blir kvar. det är befriande. synd att det inte finns.


   
ReplyQuote
NEMI
 NEMI

durga:
undrar om jag ska ta det som ett tecken på friskhet att jag tolkade det här inlägget som ett skämt. det är ju en av de mest betryggande tankarna som finns? tänk dig att alla spår av din existens, alla minnen och okontrollerade konsekvenser, utraderas tillsammans med den fysiska kroppen och att ingenting blir kvar. det är befriande. synd att det inte finns.

Det är för mig en fruktansvärd tanke att leva utan att ha förverkligat någon tanke, utan att någon gång ha varit tillräcklig, utan upplevt ens den minsta egna tanke som meningslös.
Men alla är vi olika.


   
ReplyQuote