De flesta brukar känna obehag inför att gå till någon av dessa yrkeskategorier. Vilket besök känner du generellt mest obehag inför?
Tandläkare. Bedövning hjälper mig inte. Gör så jävla ont.
gillar att gå till alla fyra
Eller nja, känns rätt jobbigt att gå till psykolog.
aáaaa
Läkare. Känns mest allvarligt. Och brukar vara det också. Psykolog är mer slappna av prata om detta och detta etc men ändå inte om hemska reella grejer. Även om psykiska problem är jobbiga så är de ingen verklig fara, det är inget som kommer att ha ihjäl en eller göra så att saker blir fysiskt omöjliga liksom. Beror dock på problem, såklart.
Lex:
Tandläkare. Bedövning hjälper mig inte. Gör så jävla ont.
brukar vara så om man har mkt adrenalin i kroppen har jag för mig. brukar du be om fler sprutor?
men vadå gillar era muppar
Frisör - alltid livrädd.
saakakdass
mens:
men vadå gillar era muppar
haha
gillar när allt fokus är på mig när jag är hos psykologen ägnas hela 45 minuter åt att prata om mig och gräva i mina tankar, vilket jag älskar (är med andra ord en oerhört festlig person att hänga med). tandläkaren gillar jag att gå till för att det känns som att jag blir ompysslad
min mamma är min frisör, så det vore konstigt om jag tyckte att det var jobbigt att gå dit. var dock hos en annan när jag bodde i australien och det var faktiskt lite obehagligt. hon hade slitet hår uppsatt i en sådan där rufsig bulle mitt på huvudet (där började varningsklockorna ringa) och klippte mig så snabbt att jag inte ens hann smaka kaffet hon gav mig. när hon frågade om jag ville ha en sidlugg och jag sa ja tog hon bara tag i lite av mitt hår vid pannan och lät saxen tugga sig igenom det. såg inte klok ut
terrormat:
hahagillar när allt fokus är på mig när jag är hos psykologen ägnas hela 45 minuter åt att prata om mig och gräva i mina tankar, vilket jag älskar (är med andra ord en oerhört festlig person att hänga med). tandläkaren gillar jag att gå till för att det känns som att jag blir ompysslad
min mamma är min frisör, så det vore konstigt om jag tyckte att det var jobbigt att gå dit. var dock hos en annan när jag bodde i australien och det var faktiskt lite obehagligt. hon hade slitet hår uppsatt i en sådan där rufsig bulle mitt på huvudet (där började varningsklockorna ringa) och klippte mig så snabbt att jag inte ens hann smaka kaffet hon gav mig. när hon frågade om jag ville ha en sidlugg och jag sa ja tog hon bara tag i lite av mitt hår vid pannan och lät saxen tugga sig igenom det. såg inte klok ut
Jag vill gärna peta över fokus på andra efter ett tag men nämner man andra personer brukar det känns bättre. Borde antagligen ta upp det, nu när jag tänker efter.
Haha åh 🙁 (inte för att inte slitet hår uppsnurrad i en knut inte är världens bästa frisyr mvh sportar den minst fem ggr i veckan)
Sist jag klippte mig åkte frisörens ettåring runt i en leksaksbil över hela salongen. Jag och frisören pratade om honom och barn i allmänhet medan hon tvättade mitt hår. Det var trevligt och bra. När hon började klippa gick hon dock över till att vända sig till honom var femte minut, trots att han hade en barnvakt som höll honom nöjd. Det var ett under att mitt hår blev rakt trots alla "aww ja du är på mammas jobb ja det är duuu hallå titta på mamma" etc