Ja det betyder att du hörs/syns mer. Men att säga det till en blyg person är ju värdelöst

Lärare kan dra åt helvete

"Var god och ta plats, stå inte upp i bussen tack – sade busschaffisen."
Alltså att tilltalad passagerare på fordonet uppmanas av chauffören att inse värdet av en trygg färd i form av att intaga sittplats istället för passagerarens nuvarande tillstånd av upprättad positionering, vars följd vid potentiell olycka bör innebära mindre riskabelt tillstånd.

"Det vore bra om du vågade att ta mer plats i klassrummet – sade läraren till eleven vid mötet."
Alltså att läraren efter mötet önskar se viss förändring hos tilltalad elev i form av att elev skall uttrycka sig öppnare inför undervisare i hopp om att eleven skall öva att uttrycka sig själv och framföra sina tankar inför undervisare och på sådant vis få elev att känna positiva känslor. Liksom att vara mer delaktig i olika upptagna ämnen under lektion, vilket vidare bidrar till att elev känner större mening i det utlärda och upptar mer av det som undervisats.
Följder kan vara att elev känner sig mer alert, piggare, gladare, stoltare, får mer kunskap och kan sätta sig in i ämnet och kanske bli ännu mer intresserad, vilket kan få prov och läxor simplare och även uppnå högre omdöme om man strävar efter det. Läraren får även större förståelse av vad hn kan bidra med för typ av hjälp till elev i det som elev fortfarande finner oförstått, komplicerat, ointressant, för enkelt och så vidare...
Om elev däremot håller tillbaka att uttrycka sig under undervisning så blir det en del svårare att uppnå de ovanstående positiva delarna.
Exempel på uttrycknad under klassrumsundervisning kan vara att ställa frågor (inte nödvändelsevis ställa frågor om oförståelse, men även ytterligare frågor som elev vill ha svar på ifrån läraren som elev känner må vara intressanta), dela sina tankar om ämnet, be om hjälp, vara mer deltagnande i gruppuppgifter, ge svar på frågor och så vidare...

Dock finns det många gånger skäl till att elev inte redan gör detta. Exempel på skäl kan vara att elev är skoltrött, inte är intresserad i diverse ämnen, läraren lär ut i en stil som ej är uppskattad av elev, potentiella nackdelar kan följa, elev känner blyghet att inför andra uttrycka sig, elev har inte blivit införstådd i att det kan vara roligt att deltaga i en högre grad, elevs tankar och fokus riktas åt andra håll och så vidare...

Hursomhelst är det tämligen meningslöst att enbart säga på det viset, mötespersonen och undervisare bör under mötet och framtida undervisningar istället även dyka ned och ta reda på och tillsammans med elev försöka lösa grunden till att elev inte känner för att "ta plats". Om elev då ens vill det såklart. Det är ej säkert.

Tips är jag inget bra på att ge. Men jag får väl ändå lov att säga att först och främst bör elev  känna sig trygg under undervisning, övriga elever och lärare skall visa respekt och inte döma när andra skall uttrycka sig. Det är tämligen vanligt förekommande under grundskoleperioden då eleverna är unga, enkelt tappar fokus, och då skolan under denna tid är obligatorisk så är inte elever alltid särskilt glada i att visa intresse i diverse ämnen. Det är mycket skillnad i senare år då de flesta mognat sig och själva valt inriktningar och ämnen som intresserar dem.
Men ja. Övriga elever och lärare bör vara lugna och visa allmän respekt, inte strikt respekt, men en vanlig lugn sådan, där övriga ej tramsar sig, småpratar, distraherar, dömer den talande elevens frågor eller tankar och så vidare. Det tror jag kan vara viktigt för att elev skall känna sig trygg ifrån första början att börja "ta plats" (om man nu vill det).

"Var god och ta plats, stå inte upp i bussen tack – sade busschaffisen."
Alltså att tilltalad passagerare på fordonet uppmanas av chauffören att inse värdet av en trygg färd i form av att intaga sittplats istället för passagerarens nuvarande tillstånd av upprättad positionering, vars följd vid potentiell olycka bör innebära mindre riskabelt tillstånd.

"Det vore bra om du vågade att ta mer plats i klassrummet – sade läraren till eleven vid mötet."
Alltså att läraren efter mötet önskar se viss förändring hos tilltalad elev i form av att elev skall uttrycka sig öppnare inför undervisare i hopp om att eleven skall öva att uttrycka sig själv och framföra sina tankar inför undervisare och på sådant vis få elev att känna positiva känslor. Liksom att vara mer delaktig i olika upptagna ämnen under lektion, vilket vidare bidrar till att elev känner större mening i det utlärda och upptar mer av det som undervisats.
Följder kan vara att elev känner sig mer alert, piggare, gladare, stoltare, får mer kunskap och kan sätta sig in i ämnet och kanske bli ännu mer intresserad, vilket kan få prov och läxor simplare och även uppnå högre omdöme om man strävar efter det. Läraren får även större förståelse av vad hn kan bidra med för typ av hjälp till elev i det som elev fortfarande finner oförstått, komplicerat, ointressant, för enkelt och så vidare...
Om elev däremot håller tillbaka att uttrycka sig under undervisning så blir det en del svårare att uppnå de ovanstående positiva delarna.
Exempel på uttrycknad under klassrumsundervisning kan vara att ställa frågor (inte nödvändelsevis ställa frågor om oförståelse, men även ytterligare frågor som elev vill ha svar på ifrån läraren som elev känner må vara intressanta), dela sina tankar om ämnet, be om hjälp, vara mer deltagnande i gruppuppgifter, ge svar på frågor och så vidare...

Dock finns det många gånger skäl till att elev inte redan gör detta. Exempel på skäl kan vara att elev är skoltrött, inte är intresserad i diverse ämnen, läraren lär ut i en stil som ej är uppskattad av elev, potentiella nackdelar kan följa, elev känner blyghet att inför andra uttrycka sig, elev har inte blivit införstådd i att det kan vara roligt att deltaga i en högre grad, elevs tankar och fokus riktas åt andra håll och så vidare...

Hursomhelst är det tämligen meningslöst att enbart säga på det viset, mötespersonen och undervisare bör under mötet och framtida undervisningar istället även dyka ned och ta reda på och tillsammans med elev försöka lösa grunden till att elev inte känner för att "ta plats". Om elev då ens vill det såklart. Det är ej säkert.

Tips är jag inget bra på att ge. Men jag får väl ändå lov att säga att först och främst bör elev känna sig trygg under undervisning, övriga elever och lärare skall visa respekt och inte döma när andra skall uttrycka sig. Det är tämligen vanligt förekommande under grundskoleperioden då eleverna är unga, enkelt tappar fokus, och då skolan under denna tid är obligatorisk så är inte elever alltid särskilt glada i att visa intresse i diverse ämnen. Det är mycket skillnad i senare år då de flesta mognat sig och själva valt inriktningar och ämnen som intresserar dem.
Men ja. Övriga elever och lärare bör vara lugna och visa allmän respekt, inte strikt respekt, men en vanlig lugn sådan, där övriga ej tramsar sig, småpratar, distraherar, dömer den talande elevens frågor eller tankar och så vidare. Det tror jag kan vara viktigt för att elev skall känna sig trygg ifrån första början att börja "ta plats" (om man nu vill det). Det är dock enklare sagt än gjort då detta är näst intill omöjligt men en stor grupp unga personer som vuxit upp på olika vis och fått ta del av helt olika idéer och som hellre önskar fritid än att delta i obligatorisk undervisning. Men försök av en lärare att få gruppen stabil och fokuserade på undervisningen. Det blir bra mycket enklare med åren som sagt.

Nåväl, ett tips som jag gillar är att försöka få lärare överväga undervisning igenom undervisning i mindre grupper. Då kan läraren fokusera mer på var elev, eleverna känner  möjligen mer lättnad att "ta plats" i en mindre grupp, kanske med sådana som var elev känner sig bekväm med. Elever i gruppen tenderar att te sig mer uppmärksamma och fokuserade då det känns mer intimt när undervisningen blir mer personlig.
Du kanske kan fråga läraren om mer sådan undervisning? Eller kanske till och med enbart du och läraren om det känns mer bekvämt. Strulet blir då dock att övriga gruppen blir utan lärare och därför stojar de mer än de undervisar sig själva i ämnet. Men fråga om ni kan ha fler sådant tillfällen, inte enbart, men några fler.

Kanske ett löjligt tips som ej fungerar, men iallafall... Kanske kan du sätta dig längst fram emot läraren och därför när du svara på frågor eller ställer frågor och så vidare så fokuserar/hör inte de elever längre bak dig alls lika tydligt och därför inte lägger särskilt stort fokus på vad du sagt. Om du nu då känner obekväm om att andra lyssnar på vad du säger.

Tips kan vara att du utför frågeställningar eller svar av enklare typ. Som om läraren frågar "Hur många grader är en cirkel?" Då svarar du ett enkelt och snabbt svar: 75 grader! svarar du... Istället för att direkt ge dig in på mer komplicerade och utförligare frågor som: "Kan någon förklara hur det sedan gick för huvudkaraktären i filmen?" Sådana mer utförligare frågor där du behöver tala och tänka mer intensivt kan du kanske vänta med, och istället börja med de mer snabba svaren och frågorna och sedan när du känner mer självförtroende och trygghet och vant dig själv och de andra att du tar mer plats så kan du svara på mer och mer utförligare frågor.

När hn på mötet sade att du kanske skulle pröva att ta mer plats så betyder det inte att direkt ge sig in på att ta gigantisk plats. Det är bara löjligt läskigt och därför gör väldigt få/inga det. Istället kan du börja väldigt försiktigt som ovan exempelvis, dela med dig av dina tankar bara någon enstaka gång per lektion. Eller fråga dina frågor och samtala med läraren efter lektionen, små steg färdas man med tiden väldigt långt med.