"Primordialism", hävdar att etnicitet har funnits i alla tider av mänsklighetens historia och det moderna etniska grupper har historiska kontinuiteten i den långt tidigare. För dem är idén om etnicitet nära kopplad till idén om nationer och har sina rötter i före Weber förståelse för mänskligheten som uppdelad i primordially befintliga grupper rotade genom släktskap och biologiska arv.

"Essentialistisk primordialism" vidare anser att etnicitet är en a priori faktum i den mänskliga existensen, att etnicitet föregår all mänsklig social interaktion och att det är i stort sett oförändrad med den. Denna teori ser etniska grupper som naturliga, inte bara som historiska. Denna insikt förklarar inte hur och varför nationer och etniska grupper synes verkar, försvinner och ofta igen genom historien. Det har också problem att hantera följderna av giftermål, migration och kolonisation för sammansättningen av dagens multietniska samhällen.

"Släktskap primordialism" anser att etniska grupper är förstärkningar av släktskap enheter i grunden härstammar från släktskap eller klan band där val av kulturella tecken (språk, religion,) traditioner görs just för att visa denna biologiska samhörighet. På detta sätt, myterna av de gemensamma biologiska anor som är ett utmärkande drag för etniska grupperna skall förstås som representerar faktiska biologiska historia. Ett problem med denna syn på etnicitet är att det oftast inte så att mytiska ursprung av specifika etniska grupper direkt motsäger den kända biologiska historia en etnisk gemenskap.

"Geertz's primordialism", bland annat stöddes av antropologen Clifford Geertz hävdar att människor i allmänhet tillskriva en överväldigande makt att ursprungliga mänskliga "givna", såsom blod, språkliga band, territorium och kulturella skillnader. I Geertz 'uppfattning är etnicitet inte i sig primordial men människor uppfattar det som sådant eftersom det är en del av deras erfarenhet av världen.

"Perennialism" hävdar att etnicitet är under ständig förändring, och att även om begreppet etnicitet har funnits hela tiden, etniska grupper är i allmänhet kortvarig innan etniska gränser justera i nya mönster. Den motsatta perennialist synen menar att samtidigt som etnicitet och etniska grupper har funnits genom historien, de är inte en del av den naturliga ordningen.

"Perpetual perennialism" anser att särskilda etniska grupper har funnits kontinuerligt under hela historien.

"Situationsanpassat perennialism" menar att nationer och etniska grupper växer fram, förändras och försvinna genom historiens gång. Detta synsätt anser att begreppet etnicitet är i grunden ett verktyg som används av politiska grupper att manipulera resurser såsom rikedom, makt, territorium eller status i deras särskilda gruppers intressen. Därför framträder etnicitet när det är relevant som ett sätt att främja framväxande gemensamma intressen och ändras beroende på politiska förändringar i samhället. Exempel på en perennialist tolkning av etnicitet finns även i Barth, och Seidner som ser etnicitet som ständigt gränser mellan grupper av människor som upprättats genom pågående sociala förhandlingar och samspel.

"Instrumentalist perennialism", medan ser etnicitet i första hand som ett mångsidigt verktyg som anges olika etnicitet grupper och gränser i tiden, förklarar etnicitet som en mekanism för social stratifiering, vilket innebär att etnicitet är grunden för en hierarkisk ordning av individer. Enligt Donald Noel, en sociolog som har utvecklat en teori om ursprunget till etnisk stratifiering, är etnisk stratifiering ett "system av stratifiering vari en del relativt fast grupp medlemskap (t.ex. ras, religion eller nationalitet) utnyttjas som ett viktigt kriterium för att tilldela sociala positioner ". Etnisk stratifiering är ett av många olika typer av social stratifiering, inklusive baserad på socioekonomisk status, ras eller kön. Enligt Donald Noel kommer etniska skiktningen uppstår endast när särskilda etniska grupper kommer i kontakt med varandra, och endast när dessa grupper kännetecknas av en hög grad av etnocentrism, konkurrens och differentierade makt. Etnocentrism är tendensen att se på världen i första hand utifrån en egen kultur, och att nedgradera alla andra grupper utanför den egna kulturen. Vissa sociologer, såsom Lawrence Bobo och Vincent Hutchings, säger ursprunget för etnisk stratifiering finns hos enskilda dispositioner av etniska fördomar, som gäller teorin om etnocentrism. För att fortsätta med Noel's teori, måste viss grad av differentierad effekt vara närvarande för uppkomsten av etnisk stratifiering. Med andra ord innebär en ojämlikhet av makt mellan etniska grupper "de är av sådan ojämlika makt som en kan igenom sin vilja mot en annan". Förutom differentierad makt, en viss konkurrens strukturerade efter etniska linjer är en förutsättning för etniska skiktningen också. De olika etniska grupper måste konkurrera om vissa gemensamma mål, såsom makt och inflytande, eller ett väsentligt intresse, till exempel rik eller territorium. Lawrence Bobo och Vincent Hutchings föreslår att konkurrensen är beroende av egenintresse och fientlighet, och leder till oundvikliga skiktning och konflikter.

"Konstruktivism" ser både primordialist och åsikter perennialist som i grunden felaktig, och avvisar begreppet etnicitet som en grundläggande mänsklig villkor. Den hävdar att etniska grupper är bara produkter av mänskligt socialt umgänge, endast upprätthållas i den mån de kvarstår som giltiga sociala förhållandena i samhället.

"Modernistiska konstruktivism" korrelerar uppkomsten av etnisk tillhörighet med rörelsen mot nationstates början i tidig modern tid. Förespråkare för denna teori, som Eric Hobsbawm, hävdar att etnicitet och föreställningar om etnisk stolthet, såsom nationalism, är rent moderna uppfinningar, som förekommer endast i modern tid i världshistorien. De håller som före detta, etnisk homogenitet ansågs inte ett ideal eller nödvändig faktor i skapandet av stora samhällen.

Taget och översatt vissa delar från engelska wikipedia, som vanligt krävs källkritik.