Jag har sedan i slutet av augusti haft regelbundna invägningar och möten med min skolsköterska och skolläkare på grund av att jag hade gått ner 10 kg på 8 veckor (förra sommaren). Sist jag var på en invägning hade jag gått ner 1,6 kg och skolsköterskan verkade bli irriterad på mig, men det borde väl inte vara mitt fel att jag får för mig konstiga saker och vissa dagar vill gå upp flera kg och vissa dagar vill gå ner i vikt istället.
Förra veckan ringde skolsköterskan min mamma och då hade hon pratat med skolläkaren, och de hade kommit överens om att jag skulle börja gå till BUP för att prata. Då undrade min mamma varför, och skolsköterskans svar på detta var att de tycker att jag pressar mig själv för hårt i skolan och därför skulle behöva prata med någon för att få ett lättare lass på mina axlar. Min mamma lyckades övertala henne till att låta mig slippa BUP genom att säga att jag skulle ta det som ett skämt oavsett vem som sa åt mig att jag skulle gå till BUP. Men min mamma och min skolsköterska kom även överens om att ifall jag går ner så mycket som ett hekto till kommer jag få gå till BUP, och dessutom kommer jag få fortsätta med mina invägningar hos min nya skolsköterska på gymnasiet när jag flyttar hemifrån till en annan stad nu i slutet av sommaren.
Eftersom att jag pendlar mycket upp och ner i min vikt känner jag på mig att jag inte kommer kunna hålla mig på exakt den vikten jag har nu, för ibland går jag upp lite och ibland går jag ner lite, så jag kommer garanterat någon gång bli kallad till BUP.
Nu är då min fråga till er: Kan de tvinga mig? Vad händer om jag inte skulle gå dit på min utsatta tid?
Nej, de kan inte tvinga dig, bara för dig att inte dyka upp. Du verkar inte heller vara i närheten av en situation där du kan bli tvångsinlagd liksom.
Men frågan är, varför vill du inte gå dit?
Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det är bra att ha tryggheten som ändå finns i att dessa håller lite koll på dig om du nu har haft problem, det är säkerligen drygt och irriterande att ha att göra med dessa människor men det finns ett värde i det också. Det är lite som väckarklockan - man hatar det där irriterande lilla oljudsfanskapet med en glödande Hitler vs judarnapassion men man vet att detta irritationsmoment fyller en funktion. Det är mina two cents iaf.
Har också gått till BUP pga snabb viktnedgång. Tyckte inte att de hjälpte mig alls! Och de sista gångerna innan de "friskförklarade" mig så sket jag i gå dit.
BUP har ALDRIG hjälpt mig. Gick dit en gång på familjemöte. Det slutade med att tanterna inte lyssnade på vad JAG sa utan bara på vad mina föräldrar sa och sedan var alla 4 emot mig. Jag blev skitförbannad och gick därifrån. Sedan dess har jag tvärvägrat.
