Tja,
Har ett problem som jag tror ligger hos mig, hehe. Varje kille jag fått känslor för och känt attraktion till försvinner så fort...Är liksom "kär" i 1-2 veckor. Vet att detta bara är en lätt crush isåfall, men det börjar bli jobbigt faktiskt. Har varit på två dejter med två olika killar och avslutat dagen med en slutsats där jag inte känner någonting längre, haha. Asså jag vill ju satsa på kärleken och ha ett förhållande. Dejterna jag gått på får mig typ att må illa, inte bokstavligen men jag känner typ att den där förhållande-delen är så töntig och känner mig äcklad. Ni vet, hålla hand, kramas, "låtsas vara en harmonisk och energifull människa" eller värst när typ killen ska "ta hand om mig", känner mig som ett litet barn. Vet att det är ett sätt att visa uppskattning typ, men tänker direkt på mina föräldrar och vuxna människor och helt seriöst blir jag äcklad av det, haha. Asså jag försöker ju vara positiv men samtidigt vill jag inte tvinga mig fram till någonting och vill inte längre krossa massa hjärtan längre 🙁 Min första tanke är att jag är omogen när det gäller sånt här men är förfan snart 18 år...? Är jag inte förhållande typen? Har haft två förhållanden. Minns mitt senaste, då gillade jag honom i ca en vecka men ville fortfarande känna någonting så jag höll ut i 4 veckor, men orkade inte mer så va tvungen att göra slut. Är detta beteende normalt, och vad kan jag göra åt det?