vrede
lättja, avund och delvis högmod är jag för bekant med för att de ska vara ett hot (fast egentligen är hela min problematik ett fall av extrem lättja på ett sätt, men rädd är jag inte). girighet är mest nawigt. vällust är overkligt långt borta och frosseri oftast bara nice. men vrede är så omedgörligt oberäkneligt och direkt farligt.
totalt ogenomtänkt inlägg detta
Högmod, inte för jag är inte rädd för dödssynder eller döden men klart döden har min största respekt !
ingen. är redan smittad av samtliga.
frosseri, kan inte sluta att handla allt för mycket onödiga saker och så
Lättja är farlig. Jag gör vad jag ska, men när det kommer till att göra saker för mig själv är jag väldigt lat. Eller utöver vad som måste göras.
Annars hämnd, kan vara långsint inget jag uppskattar
ingen av dem. personligen är jag mer rädd för kristen dogma. den har vållat mer skada än dödssynderna och har i, mina ögon, snarare gett upphov till synd och elände.
Avund, jag vet att det är dåligt vilket är redan bra, men jag kan inte stoppa tanken det är det utan blir tvungen att tänka allt igenom-.-
Det var högmod som fick Lucifer att göra revolt mot Gud. Så jag väljer det.
anemone:
ingen av dem. personligen är jag mer rädd för kristen dogma. den har vållat mer skada än dödssynderna och har i, mina ögon, snarare gett upphov till synd och elände.
o the fuck rly
kan inte välja.
Hm, frosseri är väl den enda synden som jag troligen skulle brinna i helvetet för, eftersom jag har haft ätproblem till och från så länge jag kan minnas. Åt t ex en 200g-chipspåse igår på FEM jävla minuter - utan överdrift! Jag skulle bara "smaka".. men sedan var påsen tom..
Jag skulle bli jävligt förbryllad om jag brann i potentiella helvetet pga högmod..
Frosseri fi fan. Det lider jag ju redan av.
time: Girighet/avaritia
Antagligen för att det finns filmer, dokumentärer, och en del läsning om hur att plötsligt komma över en stor summa pengar förändrar folk - oftast till det värre. Jag funderar på hur jag skulle förändras om jag kom över en inte allt för orealistisk summa pengar (tycker att folk vinner 100 miljoner på lotto till höger och vänster), jag funderar på om jag hade kunnat stå fast vid det jag sagt till mig själv om att ge en viss procent (beroende på vinstens storlek, dock minst 10% vid 100 miljoner) till välgörenhet eller om jag bara skulle bli ett själviskt as som skiter i allt och alla och som anser sig vara störst och ska trampa på vissa och köpa andra.
Alla säger att en plötslig förmögenhet inte hade förändrat dom, men få lyckas hålla det. Jag anser det både sjukt och skrämmande vilket inflytande pengar har på oss människor.
Jag ägnar en tanke åt alla sju ibland, men mest åt girighet.