Leijonsparf: "öppen" polyamori (flera kärleksrelationer är okej, lösa kontakter/kringliggande är okej
Relationsanarki är väl också vettigt i grunden, i bemärkelsen att man kommer överens om hur relationen ska se ut, istället för att köra på med default-konfigurationen. Många relationer får problem p.g.a att verkligheten inte lever upp till hur en sådan relation "ska" se ut.
Det är förvisso troligt att jag kommer leva ett tämligen "normalt" liv med fru och barn osv. men jag tycker ändå det vore fel av mig att sätta upp diverse regler för vad min partner ska få ha för relationer med andra. Och om jag känner svartsjuka så är väl det i första hand mitt problem och ingenting som jag utan vidare ska låta gå ut över henne?
Sen är jag övertygad om att man bedrar sig o man tror att lösningen på problem inom relationen, negativa känslor osv. handlar om någonting annat än ens egen relation och hur man är mot varandra. Det är där man måste jobba. Problemet bottnar inte i att ens partner har sex med någon annan. Lösningen består i att ge varandra med kärlek och kärlek är inte exklusivitet utan att ge tid, förståelse, bekräftelse, omsorg, närhet osv.
Tänk om man såg lika dant på vänskapsrelationer (vilket på sätt och vis vore mer logiskt, då en kärlekspartner ändå är mer av en bästa vän än en KK), att ens partner inte får umgås med vänner. Det vore ju jätteknäppt. Sånt händer iofs och kallas ohälsosamt och överdrivet kontrollbehov. Och så är det ju. Men så är det ju egentligen också om man inte tillåta ens partner att ex. gosa med någon annan.
Jag förstår att många är rädda över att förlora sin älskade. Det vore fruktansvärt. Men man måste ha lite tro på sin relation, att den är unik och har ett enormt värde för ens partner. Och om så är fallet, så kommer ens partner att fortsätta välja en. Om så inte vore fallet, så är det ju ändå till det bästa att ens partner slutar välja en.
Monogami, utan någon alls tvekan. Är för svartsjuk och dessutom osäker av mig, så att jag inte skulle ens kunna "testa" någon annan form av förhållande.
Vill inflika att jag gillar den här tråden. Det är intressant att se hur folk ser på olika förhållandeformer och dessutom upplysas om att det faktiskt finns en djungel av olika former som man kanske inte riktigt tänker på. Det är nog lätt att tänka endast tre former; monogam, polygam eller sk "öppet förhållande". Bra trådskapande!
har provat öppet förhållande. det var mest öppet för min brud. inte lika roligt för mig.
jag håller mig till monogamt, vill hon ha öppet förhållande är det över
Leijonsparf: assymetrisk polygami aka douchebag (jag gillar att ligga runt, men ingen av mina partners får göra det, pga jag har mindrevärdeskomplex och blev inte älskad som barn)
Hur annars ska mitt ego kunna växa?
kände mig begränsad trots att jag var i ett öppet förhållande, fick dåligt samvete varje gång jag låg med någon annan
craig davids största fan : kände mig begränsad trots att jag var i ett öppet förhållande, fick dåligt samvete varje gång jag låg med någon annan
Men personen du hade ett öppet förhållande, hade hen sex med andra? Eftersom ni kom överens om ett öppet förhållande så tycker jag att du inte ska klandra dig själv för att ha haft sex med andra. Hoppas att du inte har dåligt samvete över det än idag, för det ska du inte behöva, men förstår samtidigt till viss del(ingen kan förstå en annan till 100%).
PMR:
Men personen du hade ett öppet förhållande, hade hen sex med andra? Eftersom ni kom överens om ett öppet förhållande så tycker jag att du inte ska klandra dig själv för att ha haft sex med andra. Hoppas att du inte har dåligt samvete över det än idag, för det ska du inte behöva, men förstår samtidigt till viss del(ingen kan förstå en annan till 100%).
vet ej
gjorde det då, inte nu! det kändes bara dumt då. att han kanske låg ensam hemma och jag låg med någon annan.
Leijonsparf: "öppet förhållande" (man har en primärpartner, som monogami, men lösa sexuella kontakter utan känslor är okej)
Dock inte okej med fler kärlekspartners (känslomässigt då).
Leijonsparf:
jag känner folk som haft större problem med svartsjuka i monogama relationer än i polyamorösa, så det behöver inte nödvändigtvis vara ett problem heller.
Tja, går ju inte att veta förrän man testat. Tycker det låter rätt bra i teorin (under förutsättningen att alla involverade är med på noterna, förstås).