Har inte varit i den situationen men jag själv skulle ha pratat om en kompis om ämnet, tror det är enklast så.

Har klarat, gömde mig i World of warcraft och åt choklad.

Det gör man inte, man lär sig hantera, eller åtminstone jag.

Ibland går det inte så bra, men ibland går det bättre.

Jag har inget bra råd att ge, men jag kan ge cyberkramar

*kram kram*

Nachac:

Det gör man inte, man lär sig hantera, eller åtminstone jag.

Och det är ju inte samma sak.

Ensamvargen:

Och det är ju inte samma sak.

Nej, det är det inte. Jag har inte slutat sakna.

Tid och samtal.

vet inte riktigt. är ju olika svårt beroende på hur det tog slut antar jag.
man lär sig att leva utan det helt enkelt, även om det tar tid. man ska ta sig tid att sörja om man vill

Nachac:

Nej, det är det inte. Jag har inte slutat sakna.

Men du har gått vidare.

Ensamvargen:

Men du har gått vidare.

Att gå vidare mentalt = att sluta sakna. I alla fall att sluta sakna hela jävla ti'n.

Ögon i en plåthink:

Att gå vidare mentalt = att sluta sakna. I alla fall att sluta sakna hela jävla ti'n.

Att gå vidare är att acceptera och fortsätta leva sitt liv och inte bara ligga på sängen och gråta.

Ensamvargen:

Men du har gått vidare.

Går vidare gör man ju oavsett, oberoende om det är att supa sig full och däcka i rännstenen eller börja leka runt.

Nachac:

Går vidare gör man ju oavsett, oberoende om det är att supa sig full och däcka i rännstenen eller börja leka runt.

*är överbevisar or whatever*