Jag tycker att nu är det jävlar dags att bringa lite hopp och liv in i detta samhälle, där det inte är en ovanlighet att folk tar livet av sig. Det känns så onödigt! Tycker ni inte?

Jag... av någon anledning har jag skrivit många låtar ägnade unga tjejer som mår dåligt. Jag hoppas jag kan släppa en skiva någon gång, kanske enbart tillägnad tonårstjejer eller nåt.

En av dessa låtar börjar med textraden:

"She wants to die by the cause of wanting to live"

Jag tror vi alla vill LEVA LIVET, egentligen. Det är när vi inte riktigt når fram till livet självt, och känner oss som döda - bland DÖDA - som vi inte vill leva längre. Låt oss alla försöka att sprida lite mer glädje i höstmörkret, i den tid vi lever, hela våra liv. För alla kan göra något. Jag vill inte låta löjlig eller nåt. Det här är allvar.

LIFE IS TOO SERIOUS TO BE TAKEN SERIOUSLY

...såg jag en gång på väggen på en pub. I Karlskoga faktiskt, på Red Brick, en pub där jag har spelat ett par gånger.

Och jag tycker fan att det är så.

Nu jävlar går vi ut och lever, allihop, är det en deal?

Jag tror, att ett bra råd för hur man handskas med situationer, är att tänka: "Okej, så här är det (acceptera det till fullo utan att kämpa emot), vad ska jag göra nu?".
Bara så.
Istället för att kämpa emot, tänka: "Det borde inte va så här", "Åh, det var bättre förr när det var si eller så". Det är aldrig fel att önska sig nåt annat än det som är, men man måste ändå alltid jobba med det som är NU.

För jag tror det är en mening med allt det, som händer NU, och om man alltid lyckas behålla den... medvetenheten eller alertheten, bara den enkla känslan, som den egentligen är, att det som händer NU, det är det enda jag egentligen behöver ta itu med.

Men människor struntar i nuet och tänker på det förflutna eller framtiden för mycket, oroar sig osv., så de glömmer bort att leva i nuet, glömmer bort eller ignorerar att ta itu med nuet, vilket gör att de naturligtvis inte tar sig vidare. Vilket skapar en väldigt stor känsla av att "jag sitter fast, jag tar mig inte vidare", vilket är jävligt frustrerande.

Så... kolla vad som händer, ta itu med det, precis så som du känner för, så kommer du alltid att vara på väg framåt och inte fastna.

Fast ibland vill man fastna, man vill liksom stanna kvar ibland

-allting har sin tid- som det så vist står i Bibeln
Det var nån kung som sa det

Jag tycker det är tur att det kommer nya generationer hela tiden, som nyskapar verkligheten hela tiden. Det är dags för oss unga (ja, jag är inte så ung längre kanske), att inte bara beklaga oss över den värld vi lever i, utan se också, att vi alla faktiskt kan göra skillnad. Med småsaker. Allting stor sker i smått, egentligen. Varje enskild stund.

Det är tillsammans vi alla kan göra en förändring, ingen enskild person kan göra en stor förändring. Så... what are we waiting for? Let's do it. Och inte förvänta oss några fantastiska underverk eller nåt överdrivet storartat - det är fanimej svårt att leva, det är ingen lek, men ett ögonblick av en ren stund av att verkligen kunna uppleva livet, det kan ibland vara nog, för att lysa upp ett helt liv.

Det är sant.

Så till alla er som mår piss och vill ta livet av sig, jag vet att det är tabu och ingen vill prata om det. Men jag tycker inte det är farligt. Det är eran verklighet, och ibland är det kanske allas verklighet. Det är i alla fall en naturlig känsla och jag förstår er till fullo. Känn er inte alltför utanför, för det är ni inte. Fan, alla vill ta livet av sig nu för tiden! Man kan väl skratta åt det lite? Vilken jävla värld vi lever i. Men vi kan göra den bättre, vi kan bestämma oss för, att det är bättre att kämpa och leva, än att sluta kämpa. Men jag dömer inte dem som tar livet av sig heller, varför ska jag döma dem? Det var deras val, och kanske blev det bara för mycket.

Ungdomar! Håll ut och kämpa och se, istället för att bara sluta. Vi behöver inte leva samma liv som alla andra. Det är okej att göra precis det, som du egentligen vill göra. Jag skulle faktiskt vilja påstå, att endast så, kan vi skapa en bättre värld. It's gonna be better. It always gets better.

Jag vet inte vad fan jag skriver, men för helvete, let's get some fucking things going!

Puss på er!

En sak till: logik: om du mår skit och inte känner något ljus. Har du någon gång, en enstaka gång i ditt liv, känt en enorm glädje? Har du känt det en gång, kan du känna det hundra eller tusen eller hundra tusen gånger. Där har du logik som heter duga! It's all in your mind. Du måste bara lära dig att leva efter / i enlighet med livets lagar = dina egna lagar.
Skriven av Lars Eriksson (från idol ni vet)

hitta denna på datorn läöste den för 100 år sen så fin text (: