idag gjorde jag ett graviditetstest på um och fick veta att jag är gravid. Det kom som en chock även fast jag var ganska säker på att jag var gravid.
Min pojkvän som jag varit tsm med i 1 år & 2 månader finns iaf här för mig, och vi är överens om att göra abort.
Men jag tvekar ändå, liksom det känns så konstigt.. En människa växer inom mig just nu..
Jag är också väldigt orolig för följderna efter aborten, både fysiskt & psykiskt! Får man ont? Mår man dåligt? alla frågor snurrar runt i mitt huvud & jag får nästan panik!
Är det någon som gjort abort som kan berätta hur dt går till & hur ni kände?
Jag är så orolig
skyll dig själv. Är det inte ganska uppenbart att oskyddat sex leder till graviditet?
Blondinen111:
Men jag tvekar ändå, liksom det känns så konstigt.. En människa växer inom mig just nu..
Parasiter kan också växa i dig, relevans?
Klart det finns risker, men riskerna måste vägas mot fördelar och så får man se vilket som är störst
Vill du ha barn/kan du ta hand om ett barn?
Den frågan måste gå före din ovilja att genomföra en abort, du kan inte föda barnet bara för du inte vågar genomföra en abort
Prata med din mottagning
Blondinen111:
Mår man dåligt?
Borde väl bara bero på din inställning, ingen kan säga hur just du kommer att må.
Pappbox:
Parasiter kan också växa i dig, relevans?
Parasiter/barn.. Same shit, different name
Du kommer troligtvis förlora mer på att inte göra en abort. Du kan alltid bli på smällen igen. Du måste fråga dig själv om du och din kille kan och vill uppfostra ett barn och med det också avstå från typ allt era kamrater gör.
var full när du gör det
Gör vad ni känner är rätt, fysiska och psykiska smärtan går över. Vilken vecka är du gravid i? Riskerna är oerhört små i en abort, 94% är helt utan större komplikationer. En medicinsk abort (som du troligen får göra) är inte speciellt smärtsam, det de flesta talar om är en övergående tomhet.
Du kommer att samtala med barnmorska innan aborten, och jag tycker du ska ringa dit imorgon och be om ett samtal redan nu om du mår mycket dåligt över det här. Din pojkvän har säkert också oro och frågor.
Blondinen111:
Är det någon som gjort abort som kan berätta hur dt går till & hur ni kände?
jag har en vän som har gjort abort och hon mår dåligt när hon tänker på det än idag, men samtidigt känner hon att hon har gjort det"rätta"..
har en annan nära vän till mig som gjorde abort och hon känner att det var rätt av henne att göra det..
jag själv blev gravid när jag var 19, jag skulle absolut inte säga att jag ångrar det, men saker och ting hade varit betydligt mycket lättare om jag inte hade varit mamma. jag har inte gjort abort..
Evil Conduct:
Parasiter/barn.. Same shit, different name
<3
Klart att det inte känns roligt att göra abort, men det är ett nödvändigt ont.
Du får ta ditt ansvar för att ni klantade till det helt enkelt.
isola:
Klart att det inte känns roligt att göra abort, men det är ett nödvändigt ont.
btw fick denna tråd mig att tänka på shrimpys vadslagning om hon skulle hinna supa ihjäl fostret innan hennes aborttid
Hejsan, ja vill bara säga en sak här och de är så att, jag har gjort en abort i mitt liv när jag var ynka fjorton år, och detta är bara min upplevelse, alla har nog inte samma.
Jag var bara i vecka sex, vilket gör att man får göra en medicinsk abort, som är ganska enkel men jobbig psykiskt tycker jag. Jag ville absolut behålla barnet, men ja visste att ja kunde inte ge den allt en liten bäbis behöver så ja tog beslutet ganska så fort innan jag ångrade mig, och detta för det lilla livets bästa enligt mig då!
De gjorde ont som fasen i magen, värsta värkarna och man blödde rikligt och väldigt länge.. jag mådde dåligt psykist och kunde bryta ihop och gråta när som helt under dygnet, för att ja inte visste vad jag hade gjort. Jag visste helt enkelt inte vart ja stod i livet själv. De var en så hemsk upplevelse för mig, som för andra kan vara så lättande i en oönskad graviditet.
Jag är nu gravid igen i 12 veckan, 11+3 och ja är supernöjd, och det här är ingen miss av preventivmedel, eller något misstag över huvudtaget. De var bara ett preventivmedels byte och så blev jag gravid, och vääädligt glad. idag känner jag att jag är så glad över att ja valde att byta preventivmedel för annars hade jag nog inte blivit gravid på flera år, för min plan var väl att gå ut skolan och vara heelst fast anställd och tjäna mina egna pengar. Nu går jag dock i första året på gymnasiet och är 16 år, och har vääädligt stöttande familj och en pojkvän och hans familj. Allting känns jätte bra, och roligt. Ekonomin är planerad och fixad inför framtiden, och min pojkvän är äldre!
Tänkte berätta min historia bara för att du ska ha något att mest bara tänka över!
Sen säger jag inte, " gör inte abort de är hemskt" För om de känns som de rätta, tycker jag definitivt du ska göra de. De är ett val man gör, som man faktiskt får leva med resten av sitt liv, om man ångrar de eller om man är nöjd med sitt beslut.
Kram hoppas du väljer eller kanske redan har valt de som kändes rätt för dig, låt dig ALDRIG påverkas av andra, de kan göra att du får ångra det resten av ditt liv, och de kan vara en riktigt tung sak att bara förtränga!