Res nullius:

Låt den komma till dig, självmant. Tvinga dig inte på det. Och bete dig inte som om du vore likvärdig dens mamma.

absolut! det har jag gjort från första stund Låtter ungen komma till mig själv. och det gör h*n rätt ofta och frågar om jag vill spela/leka och så.. barnet har tydligen förvånatt pappan väldigt myk för h*n snackar med mig om saker som pappan får dra ut ur barnet genom att fråga och så.

Ska verkligen inte kväva det ABSOLUT INTE!! 🙂 aldrig mått bättre än vad jag gjort sen jag träffade min kille!! 🙂

solbränd:

som ngt possessivt att jag "har ett barn"

Possessiv? Anser du att du äger barnet? Det kanske inte är så bra......

Ont: Kör på om det känns rätt.

solbränd:

Enligt pappa och vad jag känner så tycker nog barnet väldigt bra om mig. 🙂

dåså, strunta i vad dina vänner tycker så länge du mår bra och är i en sund relation

Rådjuret:

Possessiv? Anser du att du äger barnet? Det kanske inte är så bra......

nej nej absolut inte! det var inte så jag mena 🙂

Postorderhoran:

dåså, strunta i vad dina vänner tycker så länge du mår bra och är i en sund relation

det ska jag verkligen göra 🙂

solbränd:

1. Är det fel av mig att gilla tanke att i praktiken blir jag juh styvmamma elr bonus mamma.

Nej, varför skulle det vara fel!? Trivs man med det så gör man. Jag förstår inte vad dina vänner har för problem. Klart du inte ska ha dåligt samvete! Du har ju inga som helst problem med barnet.

solbränd:

2. Vad går jag egentligen in på? vad blir liksom min roll som "plastförälder"?

Det hade inte varit så roligt om du var kär i en kille som hade barn, om du typ OGILLADE barn. Men nu är det ju inte alls så. Jag tror att du klarar det jättebra 🙂 Vad din roll blir? Det vet jag inte, det får du nog bestämma lite själv. Men det är ju pappan som har det största ansvaret.

solbränd:

3. Är det idioti att ha ett sånt här förhållande även om vi båda älskar varandra och jag och barnet fungerar väldigt bra ihop?

Inte alls. Sen att du och barnet fungerar så bra ihop är ju ett stort plus!