Det vill säga när man inte träffar varandra så ofta utan bara ibland när det passar. Någon som har erfarenhet om sådana förhållandet är hållbara eller är de dömda att misslyckas?
Ja. Skulle nästan vilja påstå att de är bättre än förhållanden där man bor nära varandra.
nej
distansförhållanden är bäst, har typ 10 st eller något sånt. skulle aldrig funka om dom var vanliga förhållanden
Ja, fast det är kanske inte så kul i längden.
Men din definition så var nog mitt förra förhållande distansförhållande och det höll i 2,5 år nästan
Mitt nuvarande förhållande var också distans i början, fast större distans. Det höll det med
Har haft distansförhållande ett flertal gånger. Jag tycker att det fungerar väl, så länge ens partner (eller en själv) inte är psykotisk och bryter ihop i tårar bara för att man inte träffats på 3 dagar.
Men det beror väl på lite hur lång distans det är. Om man bara kan träffas någon gång om år vore det ju förbannat jobbigt. Men om man kan träffas åtminstone någon gång i månaden så kan det fungera finfint.
kebu12:
distansförhållanden är bäst, har typ 10 st eller något sånt. skulle aldrig funka om dom var vanliga förhållanden
beror väl helt på hur härdade personerna i fråga är.
kosjka:
beror väl helt på hur härdade personerna i fråga är.
Alltså, jag gillar inte sällskap... men jag älskar kvinnokroppen och ibland (väldigt sällan) känner man sig lite ensam. Att ha ett fast förhållande vore rena mardrömmen, men frågan är ju om ett distansförhållande håller i längden utan att man glider ifrån varandra alltför mycket.
älskar man varandra så kan det ju inte va något problem
alla förhållanden är dömda för att misslyckas.
isola:
lite jelp så att ditt förhållande ska fungera övht