Hej!
Jag är en kille på 12 år som undrar ifall jag är deprimerad. Såhär är det. Ibland så mår jag piss och tycker allt är jobbigt men ibland inte. Ibland vill jag inte äta fast det är jättegod mat. Men ibland äter jag så jag nästan spricker. Och så mitt största frågetecken. Ibland ligger jag sömnlös i 3 nätter i streck och funderar på mitt liv. Men ibland somnar jag direkt. Så jag undrar. har jag den psykiska sjukdomen depression?
Mycket möjligt.. Sådär har jag det också i perioder.
S3ON:
Sådär har jag det också i perioder.
Vad ska jag göra åt det?
Det är mycket möjligt. försök komma fram till vad det är som håller dig vaken, när du kommit fram till det försök hitta en lösning. Kan du inte lösa det själv prata med någon vuxen du känner förtroende för.
det är skillnad på ibland och alltid.
när jag var deprimerad grät jag varje dag för att allt kändes för jävligt. fanns ingenting alls jag tyckte var roligt eller ville göra, allt kändes meningslöst och det kändes som att jag helst av allt ville dö.
sen är det klart att depressioner kan vara olika djupa och så, men tycker att det du besrkiver mest känns som att du håller på att växa upp. tror dessutom det är bättre att du pratar med en kruator eller skolsyster än gör en tråd på um. de är (förhoppningsvis) bättre på att fastställa om man har en diagnos än random människor på ett forum
En kurator/psykolog kan med större säkerhet sätta en diagnos på dig.
Men säg att vi här på um kommer fram till att du är deprimerad. Vad gör du då? Tänker du fortsätta som du gjort innan eller tänker du ta hjälp från vuxna med utbildning?
pilen3:
Vad ska jag göra åt det?
Kontakta vårdcentralen eller nått om det blir för mycket så att säga.. Försök att inte ta livet av dig.. ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
För mig brukar det hålla i sig 1-2 veckor, sedan blir jag på jättebra humör helt plötsligt.. ![[party]](/img/smilies/party.gif)
Har inte känt nåt på ett halvår nu though..
Jag skulle inte säga att du har en typisk depression. När man är deprimerad "på riktigt" är det en slags smärta som känns hela tiden. Många stannar ofta hemma och ligger i sängen och sover dagarna i ända, andra gråter, andra beter sig självdestruktivt. Vissa gör alla tre. Poängen är att det håller på nästan jämt, att pauser från den hemska känslan bara kommmer ibland och kortvarigt.
Fast bara för att du inte lider av den psykiska sjukdomen betyder det inte att du inte kan må dåligt! Om du känner att det är jobbigt i stora drag kan du vända dig till skolkuratorn eller skolpsykologen. Du kan också försöka boka en tid på BUP, men enligt min erfarenhet tar de bara in "akuta" fall snabbt, medan andra får vänta ett tag.
du är
pilen3:
12 år
alla blir vuxna någon gång.
Välkommen till tonåren.
