Vad är innebörden av deprimerad? Hur dåligt ska man må?
Jag har i snart ett år haft ätstörningar men påsmetade tiden har det blivit klart mycket värre, tidigare har jag aldrig känt panik eller ångest över att jag ätit men nu känns det som om jag håller på att bli galen. På bara ett par veckor har något som tidigare varit ett ganska litet problem tagit upp hela mitt liv. Dessutom har jag blivit mycket tröttare. Jag har alltid varit ovanligt trött och har tagit prover för att se om jag haft järnbrist eller något liknande. Idag fick jag tillbaka provsvaren och de visade ingenting. Man kan ju tycka det är bra men för mig är det en mardröm. Det visar att jag aldrig kommer bli pigg igen och hur jobbigt är det inte att veta att jag ska leva resten av mitt liv som mån slags zombie.
Jag har också varit mobbad en längre tid vilket har lett till att jag är väldigt blyg och osäker bland mycket folk och sånna som jag inte känner. Det finns bara en person som vet nästan allt om mig men jag har precis insett att hon gått och blivit en va de som mobbat mig. Det kanske inte låter så farligt men att alltid bli lämnad eller sviken av de man litar på är ganska jobbigt.
Det är två nya saker på bara två kvällar som jag tar ganska hårt och för tillfället är jag helt frustrerad. Den här eftermiddagen har jag gråtit och sovit mig igenom. Jag vill inte vakna igen och behöva stiga upp. Jag vill bara slippa allt, men alla känner väll så eller?
Är jag typ deprimerad eller något? för jag vet med mig att jag tar emot lite för många smällar ibland. Och om jag är det vad ska jag göra. Är
Från wikipedia:
"Som diagnos eller psykisk störning räknas ett stämningsläge som depression om personen är sorgsen och nedstämd, har avtrubbad affekt, viljelös (förlorar intresset för saker personen brukar vara intresserad av, är orkeslös och trött utan fysisk åkomma), men flera andra symtom är vanliga. Styrkan på nedstämdheten kan variera under dygnet; ofta är depressionen värst på morgonen och det är vanligt att personen vaknar tidigare än vanligt.[1]
Nedstämdheten kan yttra sig i att personen gråter ofta, blir mer apatisk och psykomotoriskt hämmad. Dock kan depressionen också yttra sig mycket individuellt, att personen blir irriterad eller aggressiv, får psykomotorisk agitation, börjar dricka mer alkohol än annars, eller att neurotiska drag förstärks. Vanligast är att personer med depression förlorar aptiten, blir pessimistisk till självmordsbenägen, får drag av självskadebeteende, får omotiverade skuldkänslor, lägre självkänsla, minskat libido, och koncentrationssvårigheter.[1] Depressionen kan ofta vara påtaglig i den drabbades ansiktuttryck, som är påfallade sorgset. Ibland döljer emellertid den drabbade sitt tillstånd för omgivningen, ett tillstånd som kallas "leende depression" eller "maskerad depression", varvid den deprimerade verkar, eller försöker verka, glad.[2] Leende depression är vanligare bland kvinnor, och döljer ofta en långvarig och svårartad depression med suicidrisk.[3]
För att i medicinsk bemärkelse klassificeras som en depression måste tillståndet ha varat under minst ett par veckor."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Depression
Om du inte äter är det dock inte konstigt om du mår sämre/är orkeslös. Oavsett tycker jag att du bör uppsöka vård.
Som blivande_japan skrev är det inte konstigt att du är trött om du inte äter. Försök hitta ett sätt att få i dig näring, spelar ingen roll om det är onyttigt eller om du måste bryta dina vanliga mönster för mat. Om du inte lyckas med det eller fortfarande är deppig när du äter bättre så bör du försöka hitta någon att prata med. Vän, förälder, lärare eller psykolog spelar inte så stor roll bara du hittar någon du kan prata med.
