Jag känner ingen livsglädje. Det känns inte som jag "lever". Jag finns till för att göra mina kroppsliga behov & upprätthålla min kropps liv. Jag "orkar" inte längre ens umgås eller vara trevlig mot min familj. Jag går till ett annat rum om någon kommer in till mig. Har inga vänner kvar. Har bara min hund. Det är just nu den enda som jag klarar av att umgås med. Han sitter där brevid mig. Han är ganska lik mig. Undvikande, försiktig, ledsna ögon. Men ändå ibland får ryck av att vara lekfull & vild.
Känns som varje minut av mitt liv går till spillo. Ska det här kännas så här att existera? Ska det kännas krävande, jobbigt?
Och nej. Jag har inga intressen. Jag har lagt att med allt. Kollar inte ens på tv längre. Ibland så läser jag den där lilla rutan med tecknade serier i tidningen. Annars ligger jag här. Och tänker. På sjuka saker, lite bra saker. Och konstiga, filosoferande tankar.
Grattis, du är wannabedeperimerad
Viljans Triumf:
Grattis, du är wannabedeperimerad
Det konstaterandet känns inte direkt uppiggande.
🙁
Nej, jag tror inte att du är psykiskt sjuk.
IamFail:
Det konstaterandet känns inte direkt uppiggande.
Du är inte psykiskt sjuk i varje fall
Jellybeans:
🙁
Nej, jag tror inte att du är psykiskt sjuk.
Ok. Men jag kan inte hjälpa mig själv ur det här. Jag vill få bort allt.
IamFail:
Jag känner ingen livsglädje.
![[zzz]](/img/smilies/zzz.gif)
Viljans Triumf:
Du är inte psykiskt sjuk i varje fall
När räknas man som psykiskt sjuk? När man är som hon i Gothika?
IamFail:
När räknas man som psykiskt sjuk? När man är som hon i Gothika?
Har ingen aning vad du refererar till, men jag skulle hävda att det är en subjektiv benämning och att det inte finns någon standard, jag ser exempelvis inte deperimerade och likannde som psykiskt sjuka, utan anser att psykisk sjukdom inträder när man har en grovt desillusionerad uppfattning om omvärlden och varandet i största allmänhet.
Bup?
I grunden handlar det om viljestyrka. Om att sluta tycka synd om sig själv. Att sluta vilja vara deprimerad.
jag tror du har typ social fobi
sök upp bup elr så
Jag tycker du skall prata med en kurator 🙂
Låter som att du tycker lite synd om dig själv, eller är försiktig utan någon speciell anledning.
Någon som tog tag och ruskade om dig vore nåt!
Trimstrams:
Bup
Har regelbunden kontakt där. Dock inte med psykolog/kurator längre.
Trimstrams:
viljestyrka
Har ingen större sådan. (tror jag, då skulle mitt liv inte sett ut såhär)
Trimstrams:
Om att sluta tycka synd om sig själv
Tycker inte synd om mig själv.
Trimstrams:
Att sluta vilja vara deprimerad.
Jag vill inte vara deprimerad. Vem i hela världen skulle VILJA något sånt? Vem vill ha cancer? Aids? Vara deppad? Inte jag allfall.
sculptura:
Låter som att du tycker lite synd om dig själv, eller är försiktig utan någon speciell anledning.
Har hänt mycket. Men inget som jag vill diskutera varken i en offentlig tråd eller med en främmande person. Att konstatera eller tycka synd om sig själv tråd är det skillnad på. Inget buhu här inte.
://![[love]](/img/smilies/love.gif)
