Feminister tål inte humor och det är ingen nyhet heller. Det finns ingen grupp som är så benägen att gråta ut över allenhanda mediauttryck som går emot deras ledstjärna och ideologi.

Den enda invändningen jag har mot din trådstart är att du väljer att kalla dessa humorlösa politiskt korrekta underhuggare för "radikalfeminister". Det räcker med att vara en vanlig hederlig feminist för att bli upprörd på småsaker och inget du behöver vara radikal för att bli. Undra om lynnet följer med deras second-hand kläder och tepåsarna de inhandlar. 

mynona:

Tror du på tabula rasa? Om du uppfostrar ett barn till att motsvara en traditionell könsroll, innebär det inte att du då ger den betydligt mindre frihet än då du undviker att uppfostra den enligt en könsnorm? Att uppfostra ett barn "könsneutralt" innebär att uppmuntra barnets egna önskemål och personlighet: "Vad tycker du om? Du kan leka med dockor och bilar, du kan klä dig i rosa eller i blått eller vilken färg som helst, välj själv". Att uppfostra det enligt könsnorm innebär att tala om för den vad den ska tycka utifrån dens kön: "Du är en pojke: du ska tycka om blått och bilar och sport: du är en flicka: du ska tycka om dockor och rosa." Vad ger barnet mest frihet, och vad är mest norm? Feminismen innebär att befria från normtänkande så mycket som möjligt; att skapa förutsättningar för att barnet ska slippa könsnormer: "Tyck om vad du vill oavsett kön". Traditionelismen erbjuder ju betydligt starkare normtänk: "Tyck så här om du är flicka, tyck så här om du är pojke". Innebär inte könsneutralitet att man ger barnet mer frihet: oavsett om den vill vad som är traditionellt eller inte, så får den göra det; men om du uppfostrar traditionellt, vad händer då med ditt barn om hn inte vill uppföra sig enligt traditionell könsroll? För ett barn som uppfostras könsneutralt går det bra att vara traditionell: vad händer med ett barn som uppfostras traditionellt men inte vill vara det? Ger det inte barnet mer frihet att uppfostra det enligt en metod som gör båda saker okej, än enligt en metod som gör att hn blir illa behandlad av sina föräldrar om det inte vill motsvara sina föräldrars förväntningar? 

Men grejen är ju att man alltid uppfostrar ett barn enligt en norm. Det går inte att ge barnet "frihet" på det sättet för barnet skapar inte sin egen identitet utifrån sig själv, utan från vad barnet ser omkring sig. Sedan finns det förstås förutsättningar man föds med som påverkar.

Ta dockor och bilar som exempel. Vad ger du ditt barn? En docka eller en bil? Vilka leksaker lägger du fram åt barnet? En docka eller en bil? Vilken sport visar du för barnet? Tennis eller fotboll? Det är inte barnet som är fritt och gör val, utan föräldern som introducerar och presenterar olika saker för barnet. Hur man än vrider och vänder på det så följer man en viss mall eller en viss norm.

Jag är ändå inne på en del av det du säger. Problemet är bara att det, enligt min erfarenhet, inte går till så i verkligheten. Idag hatar man de traditionella könsrollerna så mycket att man faktiskt inte ger barn friheten du beskriver, utan uppmuntrar dem att INTE göra typiskt tjejiga eller killiga saker. Har mycket erfarenhet från att jobba på skola, även förskola. Genuspedagogiken genomsyrar vardagen. När flickan vill leka med dockan frågar de vuxna "vill du verkligen inte leka med bilen istället?", men när flickan leker med bilen är det svårt att se hur vissa vuxna ser väldigt nöjda ut ungefär som "nu blev det rätt!"

Visst kan säkert rika föräldrar köpa en hel hög leksaker till sin flicka och sedan låta flickan plocka ut den leksak hon gillar bäst. För för många andra har man bara råd med något. Som förälder väljer man att introducera intressen för sitt barn, sedan får man se vad barnet tycker om det. Ska förstås också tilläggas att barn ändrar sig stup i kvarten och vill ofta prova en väldans massa saker. Dock är detta inte samma sak som att visa genuint intresse för tio olika leksaker.

isola:

Feminism innebär helt enkelt en kamp för jämlikhet och rättvisa mellan könen eftersom kvinnor sedan lång tid tillbaka fått stå tillbaka för männen och blivit sedda som andra en klassens medborgare. Vi har det mycket bättre nu, men det finns fortfarande kvar att åtgärda. Kvinnor tjänar t ex ofta mycket mindre än vad män gör för samma jobb, drar det tyngsta lasset i hemmet etc.
Som det är nu så hänger det ofta inte alls på kompetens utan det är män som väljs in och armbågar sig fram och kvinnor som står tillbaka och förbises. Många tycker kanske inte att det här är ett sådant stort problem "eftersom det alltid har varit så" och kvinnor idag har rösträtt etc (vilket vi kan tacka de tidiga feministerna för), men det är inte okej.
Därför är det också viktigt att tänka genusinriktat redan på förskolor eftersom vi redan i låg ålder pressas in i en könsstereotyp mall. Flickor ses som söta och väna och kläs i rosa och ska leka med dockor och leksaksspisar medan pojkar tidigt ses som "tuffa", ikläss mörka färger och ska leka hårda lekar med actionmandockor, leksaksvapen och slåss med pinnar.
Det är alltså inte alls biologiskt betingat detta utan något vi vuxna inför. Vi måste låta barn vara individer i första hand och kön i andra för att de ska kunna växa upp till fria vuxna människor som inte begränsar sig själva eller andra.

Detta innebär inte att vi saknar val utan att vi har fler val. En orsak till att kvinnor ofta väljer att vara hemma under föräldraledigheten medan mannen jobbar är löneskillnaderna, speciellt i låginkomsthem.

tack.

Jo, men varför är det så? Varför har kvinnor lite lägre lön i samma yrke än män? Är det för att chefer med flit tänker "hahaha, nu ska jag trycka ned henne för att hon är kvinna och ge henne 500 kr mindre", eller är det för att kvinnor allmänt är mer konflikträdda och inte vågar stå upp tillräckligt tufft i löneförhandlingar? Eller beror det på något annat? Feminismen är övertygad om att det beror på det förstnämnda, utan att ha några som helst bevis för det.

Det du beskriver med "armbågar sig fram" och "står tillbaka" är ju faktiskt individens eget ansvar. Det finns ingenting som hindrar kvinnor fram att armbåga sig fram på samma sätt, men de gör det inte. Återigen har det inte med kvinnoförakt att göra tror jag, utan att kvinnor och män helt enkelt beter sig olika. Män är ofta lite tuffare i förhandlingar och tar för sig mer, ja. Kvinnor står ofta tillbaka och vill inte ställa till med besvär, ja. Men det är ett problem som bara kvinnorna själva kan göra något åt, genom att bli tuffare och ta för sig mer. Det finns trots allt en del kvinnor i börstoppar, och det är just kvinnorna som tagit för sig.

Jag skulle vara försiktig med att helt avfärda biologin som du gör nu. Att det finns stora könsskillnader som påverkar oss är redan klarlagt. Jag tror det är en salig kombination av många olika faktorer, men att helt utesluta biologin tror jag inte alls på. Det är alldeles för drastiskt. Dessutom finns det en brittisk studie som presenterades i den norska serien hjernevask 2010 som visar att även nyfödda pojkar och flickor faktiskt väljer olika leksaker - flickor väljer i högre utsträckning leksaker med mänskliga drag, såsom ögon och munnar. Detta återspeglar hos vuxna kvinnor som i större utsträckning än män väljer yrken som går ut på att ta hand om människor. Visst föstärks dessa dag av hur vi behandlar barn, helt klart. Men återigen, du kan inte utesluta biologin helt och hållet, det är bara fel.

Tack själv för att du uppför dig så trevligt och sansat.

För övrigt, ni som tycker att humorn i OP inte var acceptabel, säger ni detsamma om detta:

Får man inte skämta om könsroller i er värld?

rbb:

Men grejen är ju att man alltid uppfostrar ett barn enligt en norm. Det går inte att ge barnet "frihet" på det sättet för barnet skapar inte sin egen identitet utifrån sig själv, utan från vad barnet ser omkring sig. Sedan finns det förstås förutsättningar man föds med som påverkar.

Ta dockor och bilar som exempel. Vad ger du ditt barn? En docka eller en bil? Vilka leksaker lägger du fram åt barnet? En docka eller en bil? Vilken sport visar du för barnet? Tennis eller fotboll? Det är inte barnet som är fritt och gör val, utan föräldern som introducerar och presenterar olika saker för barnet. Hur man än vrider och vänder på det så följer man en viss mall eller en viss norm.

Jag är ändå inne på en del av det du säger. Problemet är bara att det, enligt min erfarenhet, inte går till så i verkligheten. Idag hatar man de traditionella könsrollerna så mycket att man faktiskt inte ger barn friheten du beskriver, utan uppmuntrar dem att INTE göra typiskt tjejiga eller killiga saker. Har mycket erfarenhet från att jobba på skola, även förskola. Genuspedagogiken genomsyrar vardagen. När flickan vill leka med dockan frågar de vuxna "vill du verkligen inte leka med bilen istället?", men när flickan leker med bilen är det svårt att se hur vissa vuxna ser väldigt nöjda ut ungefär som "nu blev det rätt!"

Visst kan säkert rika föräldrar köpa en hel hög leksaker till sin flicka och sedan låta flickan plocka ut den leksak hon gillar bäst. För för många andra har man bara råd med något. Som förälder väljer man att introducera intressen för sitt barn, sedan får man se vad barnet tycker om det. Ska förstås också tilläggas att barn ändrar sig stup i kvarten och vill ofta prova en väldans massa saker. Dock är detta inte samma sak som att visa genuint intresse för tio olika leksaker.

Jo, men varför är det så? Varför har kvinnor lite lägre lön i samma yrke än män? Är det för att chefer med flit tänker "hahaha, nu ska jag trycka ned henne för att hon är kvinna och ge henne 500 kr mindre", eller är det för att kvinnor allmänt är mer konflikträdda och inte vågar stå upp tillräckligt tufft i löneförhandlingar? Eller beror det på något annat? Feminismen är övertygad om att det beror på det förstnämnda, utan att ha några som helst bevis för det.

Det du beskriver med "armbågar sig fram" och "står tillbaka" är ju faktiskt individens eget ansvar. Det finns ingenting som hindrar kvinnor fram att armbåga sig fram på samma sätt, men de gör det inte. Återigen har det inte med kvinnoförakt att göra tror jag, utan att kvinnor och män helt enkelt beter sig olika. Män är ofta lite tuffare i förhandlingar och tar för sig mer, ja. Kvinnor står ofta tillbaka och vill inte ställa till med besvär, ja. Men det är ett problem som bara kvinnorna själva kan göra något åt, genom att bli tuffare och ta för sig mer. Det finns trots allt en del kvinnor i börstoppar, och det är just kvinnorna som tagit för sig.

Jag skulle vara försiktig med att helt avfärda biologin som du gör nu. Att det finns stora könsskillnader som påverkar oss är redan klarlagt. Jag tror det är en salig kombination av många olika faktorer, men att helt utesluta biologin tror jag inte alls på. Det är alldeles för drastiskt. Dessutom finns det en brittisk studie som presenterades i den norska serien hjernevask 2010 som visar att även nyfödda pojkar och flickor faktiskt väljer olika leksaker - flickor väljer i högre utsträckning leksaker med mänskliga drag, såsom ögon och munnar. Detta återspeglar hos vuxna kvinnor som i större utsträckning än män väljer yrken som går ut på att ta hand om människor. Visst föstärks dessa dag av hur vi behandlar barn, helt klart. Men återigen, du kan inte utesluta biologin helt och hållet, det är bara fel.

Tack själv för att du uppför dig så trevligt och sansat.

För övrigt, ni som tycker att humorn i OP inte var acceptabel, säger ni detsamma om detta:

Får man inte skämta om könsroller i er värld?

Det är för att vi fortfarande lever i ett patriarkalt samhälle med förlegade könsroller som inte längre behövs. Att kvinnor ofta står tillbaka är för att kvinnor inte uppmuntras att ta lika mycket plats som pojkar gör.

Sådana skämt uppskattas sällan  av kvinnor då många som berättar dessa skämt faktiskt tycker att kvinnor hör hemma i köket och bör behandlas sämre än män. Sedan påminner de också om hur långt vi har att gå när folk fortfarande tycker att sådant är roligt.

Lägger man fram både dockor och bilar så har barnet en chans att välja själv.  Att leka att dockorna åker i bilarna är roligt för de flesta barn. Eller att actionman badar, lagar mat etc. Genom att bara ge ditt barn av en leksak så begränsar du hn och lägger grunden för hur hn ska bli som vuxen.

Visst  finns biologiska skillnader, men det betyder inte att vi ska behandlas olika eller förväntas göra saker baserat på våra kön.

isola:

Det är för att vi fortfarande lever i ett patriarkalt samhälle med förlegade könsroller som inte längre behövs. Att kvinnor ofta står tillbaka är för att kvinnor inte uppmuntras att ta lika mycket plats som pojkar gör.

Sådana skämt uppskattas sällan  av kvinnor då många som berättar dessa skämt faktiskt tycker att kvinnor hör hemma i köket och bör behandlas sämre än män. Sedan påminner de också om hur långt vi har att gå när folk fortfarande tycker att sådant är roligt.

Lägger man fram både dockor och bilar så har barnet en chans att välja själv.  Att leka att dockorna åker i bilarna är roligt för de flesta barn. Eller att actionman badar, lagar mat etc. Genom att bara ge ditt barn av en leksak så begränsar du hn och lägger grunden för hur hn ska bli som vuxen.

Visst  finns biologiska skillnader, men det betyder inte att vi ska behandlas olika eller förväntas göra saker baserat på våra kön.

Hur vet du det? Hur vet du ens att det finns ett patriarkat? Hur vet du att kvinnor oftare står tillbaka pga händelser som inträffat i dess uppväxt? Hur kan du vara så tvärtsäker på allt detta utan egentliga bevis?

Eller så är det så att en del helt saknar självdistans.

Tänk när Robert Gustavsson gick upp och gjorde narr av Tony Rickardsson, eller serien Roast på Berns. Man kan faktiskt skämta om känsliga ämnen.

Hur vet du det där solklara sambandet mellan barn och vuxen? Kan inte folk förändras och tänka om nä de växer upp? Jag undrar verkligen hur du kan vara så säker på att det ligger till på detta sätt, att det som händer i barndomen sätter oåterkalleliga spår för resten av livet. Tror du inte det går att bryta och att man kan ändra sig?

Men om män och kvinnor gör olika saker av fri vilja då? Vill du fortfarande då gå in och tvinga folk att leva jämställt, även fast människor inte vill det?

 Den där tavlan eller vad man nu ska kalla det var det inget roligt med men den där med 1800talet tycker jag är rolig dock och dessutom brukar män inte orka göra sallad när de är ensamma gör de ingen sallad och äter knappt någon sallad heller, true story.
man bör väl kunna skämta om det mesta men det finns vissa gränser.

Att det finns vissa ämnen i vårat samhälle som inte är PK att varken skämta om eller att kritisera, det är väl knappast något som kan ha undgått någon. 

Vad gäller just det här så tycker jag det ligger något djupare i det än bara ett skämt. Det säger något om hur synen på kvinnor har varit, och fortfarande kan vara hos vissa individer. Så när jag läser texten så skrattar jag inte åt kvinnorna som "hör hemma i köket", jag skrattar åt alla de individer som är av den åsikten när det gäller hälften av jordens befolkning.