Stekaren: Så den existerar ännu? Ni sade före den industriella revolutionen.

I viss mening finns klasserna kvar, ja. Industriella revolutionen är dock över, ifall det var det du menade.

Nachac:

I viss mening finns klasserna kvar, ja. Industriella revolutionen är dock över, ifall det var det du menade.

Det förstod jag. Frågan var väl mer i vilken grad klassamhället finns nuförtiden.

Stekaren: Det förstod jag. Frågan var väl mer i vilken grad klassamhället finns nuförtiden.

På en internationell nivå har arbetarklassen mer eller mindre förflyttats till andra länder, såsom Kina där man tillverkar västerlandsprodukter för struntlöner, samtidigt som människor härifrån håvar in kosingen. Mer lokalt finns mönstren fortfarande kvar i form av kontrasten mellan byggjobbare och riskkapitalister. Klasser som bygger på ekonomisk tillgång, men också kulturell kunskap. Eftersom vi till stor del numer har utvecklats till ett tjänstesamhälle är emellertid inte uppdelningen såpass simpel som arbetare och arbetsköpare.

Nachac:

Innan dess var det väl stånd. Om man vill kalla det också för klass är det väl fritt fram.

Nachac:

På en internationell nivå har arbetarklassen mer eller mindre förflyttats till andra länder, såsom Kina där man tillverkar västerlandsprodukter för struntlöner, samtidigt som människor härifrån håvar in kosingen. Mer lokalt finns mönstren fortfarande kvar i form av kontrasten mellan byggjobbare och riskkapitalister. Klasser som bygger på ekonomisk tillgång, men också kulturell kunskap. Eftersom vi till stor del numer har utvecklats till ett tjänstesamhälle är emellertid inte uppdelningen såpass simpel som arbetare och arbetsköpare.

Det är en rent samhällsmässig analys, men för mig handlar klass också om mentalitet: om snobbism. Den gamla överklassen i betydelsen adel snobbar fortfarande mot borgarklassen, osv. Snobbismen bör man också se som en faktor om man vill bedöma klassystemet, den marxisistiska klassanalysen tar enbart hänsyn till ekonomi och det är fullständigt. 

Annars så tycker jag att en faktor ofta verkar glömmas så fort folk talar om valet av partner för avel och attraktion: under större delen av mänsklighetens historia har människor inte valt sina partners själva. Äktenskapen har varit arrangerade och föräldrarna och familjen har valt ut individens äktenskapspartner. Det har alltså ine spelat så stor roll vad folk har tyckt är attraktivt. Inte ens männen har kunnat välja partner fritt, såvida inte deras far varit död vid tidpunkten för deras giftermål. Först iom romantikens era på 1800-talet blev det modernt att välja äktenslapspartner utifrån attraktion, och först med välfärden på 1900-talet fick de flesta människor oavsett kön möjlighet att grunda sina val exklusivt på attraktion. Varför glöms detta alltid bort? 

mynona: Snobbismen bör man också se som en faktor om man vill bedöma klassystemet, den marxisistiska klassanalysen tar enbart hänsyn till ekonomi och det är fullständigt.

Därför jag också kort nämnde kulturellt kapital, det vill säga Bourdieu.

Nachac: Därför jag också kort nämnde kulturellt kapital, det vill säga Bourdieu.

okej, märkte inte det. men detta kvarstår: varför undviks alltid argumentet att folk förr inte fick välja sina äktenskapartners utifrån personlig attraktion så fort man diskuterar attraktionshistoria? 

mynona:
okej, märkte inte det. men detta kvarstår: varför undviks alltid
argumentet att folk förr inte fick välja sina äktenskapartners utifrån
personlig attraktion så fort man diskuterar attraktionshistoria?

Det jag jag inte om det gör, men gör man det är det väl för att man inte tänker på det.

Nachac:

Det jag jag inte om det gör, men gör man det är det väl för att man inte tänker på det.

Det har relevans i diskussionen om val av avelspartner. Det välter ju hela resonemanget kring vad folk har attraherats av och hur det har ändrats över tid när man vet att attraktion inte spelade någon roll för deras äktenskapsavel. Jag förstår inte hur man kan bortse från något så relevant även när det utryckligen påpekas för folk under pågående diskussion. 

mynona: Det har relevans i diskussionen om val av avelspartner. Det välter ju hela resonemanget kring vad folk har attraherats av och hur det har ändrats över tid när man vet att attraktion inte spelade någon roll för deras äktenskapsavel.

Beror ju alldeles på vad hur brett man vill betrakta attraktion. Även arrangerat giftermål bygger ju på en viss "attraktion", här i första hand avseendes klass och ekonomi. Dessutom hade ju människor sex ändå, även om det kanske är en försumbar variabel. Å andra sidan var frågan genetisk förändring på grund av kultur och denna i sammanhanget är ju försumbar i sig, så det gör detsamma.