Efter ett litet prat med Åtta fick jag behörighet att vakta över alla ÄS-bloggar som, tyvärr, blomstrar på UM. Redan nu har jag 3 anmälningar och sitter nu hjälplöst och stirrar på dem, oförmögen att veta vad jag ska göra med dem.
Två av anmälningarna rör rumpniss3n, och en rör spaceflea. Jag har tidigare haft kontakt med spaceflea och hon intygar tills vidare att hon inte har problem med maten, men jag upplever vissa av hennes inlägg som definitivt triggande. rumpniss3n är solklart trigg och pro-ana med återkommande matlistor och träningsscheman, för att inte tala om den mentala späkning hon ger sig själv på bloggen.
Vad är det bästa sättet att hantera dessa på? Ska man varna eller försöka prata sakligt med dem?
Efter att själv ha funderat lite tror jag personligen att det bästa sättet skulle vara att varna genom PM, förklara att det inte är tillåtet och uppmuntra dem att självmant ta bort det triggande materialet.
timeisrunningout:
Efter att själv ha funderat lite tror jag personligen att det bästa sättet skulle vara att varna genom PM, förklara att det inte är tillåtet och uppmuntra dem att självmant ta bort det triggande materialet.
I egenskap av imbecill ungdom, före detta ÄS:are och okunnig nyutsedd moderator instämmer jag. Tror även att ödmjuk dialog är gott i de allra flesta fall, så långt som möjligt.
Ögon i en plåthink:
Tror även att ödmjuk dialog är gott i de allra flesta fall, så långt som möjligt.
Jag PMade rumpniss3n om dessa två anmälda inlägg, men de verkar ha försvunnit innan hon ens loggat in och läst mitt meddelande. Jag vet ännu inte hur jag ska hantera anmälningen mot spaceflea, då hon enträget har sagt att hon inte har problem med maten utan följer en diet hon funnit via aftonbladet.
Dock så tror jag att jag kommer ta bort de inläggen, då de presenterar en meny som inte kommer upp i det rekommenderade dagsintaget. Hon ger mig inte känslan av att behöva daltas med - verkligt ätstörda flickor tycker jag bör få ett "vänlighetshandikapp". Men jag tänkte maila henne först och förklara varför, innan jag skrider till aktion. Helst då hon är online och får en sportslig chans att uttrycka sin åsikt innan texterna är borta.
Åsikter?
timeisrunningout:
då hon enträget har sagt att hon inte har problem med maten
Spelar det egentligen så stor roll om just hon har problem? Poängen med att inte tillåta pro-ana är väl ändå att det inte ska uppmana och trigga andra personer till ätstörda beteenden?
timeisrunningout:
verkligt ätstörda flickor tycker jag bör få ett "vänlighetshandikapp"
+1
timeisrunningout:
Men jag tänkte maila henne först och förklara varför, innan jag skrider till aktion. Helst då hon är online och får en sportslig chans att uttrycka sin åsikt innan texterna är borta.
Åsikter?
Låter väl, det ger henne möjlighet att vara tillmötesgående och själv redigera sina poster, om hon så vill.
mediakatt:
Spelar det egentligen så stor roll om just hon har problem?
Nä.
mediakatt:
Poängen med att inte tillåta pro-ana är väl ändå att det inte ska uppmana och trigga andra personer till ätstörda beteenden?
Ja. (Tror jag! )
mediakatt:
Spelar det egentligen så stor roll om just hon har problem?
Inte när det gäller om materialet ska få vara kvar eller inte, däremot ändrar det på något plan hur jag skrider fram med ärendet. Är någon allvarligt drabbad av ätstörningar vill man vara lite snäll, medan någon som är frisk och medveten om konsekvenserna av att posta en dietmeny kan få en lite större knäpp på näsan.
timeisrunningout:
Inte när det gäller om materialet ska få vara kvar eller inte, däremot ändrar det på något plan hur jag skrider fram med ärendet.
Ah, i så fall är jag helt med.
Instämmer helt och fullt med ert resonemang. Fint att se!
Har nu raderat de tre blogginlägg av spaceflea som innehöll information om dieten hon provade på. Läste igenom dem igen och screenshottade och insåg att det var korkat att jag inte raderade dem omedelbart.
Jag raderade ett par jag såg du tittat på men inte gjort något åt. Jag tog bort dem eftersom 1. ett äpple till lunch och ett paket nudlar till middag inte är tillräckligt för någon, samt 2. för att hon kände sig besviken över att inte ha tränat nog och skrev om det i samma blogginlägg. Huruvida det var hennes syfte spelar ingen roll, men matlistor på ‹hur lite› man kan klara sig på samt träning i minuter (i något som onekligen inte är en träningsblogg) är pro-ana. Skrev ett PM till henne där jag förklarade det.
timeisrunningout:
Jag vet ännu inte hur jag ska hantera anmälningen mot spaceflea, då hon enträget har sagt att hon inte har problem med maten utan följer en diet hon funnit via aftonbladet.
Avsaknad av sjukdomsinsikt är väldigt, väldigt vanligt. Det är, tyvärr, inte mycket att ha med. Lite allmän koll på hur mycket en normal människa äter räcker. Bara att ö.h.t. ha en matdagbok är suspekt om den inte har med något slags matlagningsintresse eller extrem träning att göra. Det senare brukar man direkt se då de äter _mycket_, varvid ätstörda äter på tok för lite.
Hampie:
Jag raderade ett par jag såg du tittat på men inte gjort något åt.
Ja, jag hade precis mailat henne då jag insåg att de var borta! Tyckte det var ytterst skumt, bra att du sa till.
Hampie:
Avsaknad av sjukdomsinsikt är väldigt, väldigt vanligt.
Det är jag medveten om, är själv gammal ÄS-patient. Inläggen är i vilket fall borttagna nu och hon var online i minst en kvart efter mitt mail utan att svara, så jag antar att hon inte hade någon större invändning.
timeisrunningout:
Det är jag medveten om, är själv gammal ÄS-patient.
Perfa ;). Då kan du lättare se nyanser än oss andra som inte tänker i kalorier :).
timeisrunningout:
Inläggen är i vilket fall borttagna nu och hon var online i minst en kvart efter mitt mail utan att svara, så jag antar att hon inte hade någon större invändning.
Fördelen med ÄS:arna som användargrupp är att de klagar väldigt lite när man raderar deras trådar. Knarkarna och Schnyps är värst.
Hampie:
Då kan du lättare se nyanser än oss andra som inte tänker i kalorier :).
Ja, eller, det är min bestämda övertygelse att människor som har upplevt sjukdomen snabbare snappar upp när det övergår från vardagsskildring till triggande material. Man kan ju förstås skriva om sin ätstörning på ett objektivt sätt, något jag också tycker mig ha sett bland alla dessa bloggar.
Friskbloggar är okay, sjukbloggar är inte okay. Tyvärr så lyser de senare med sin frånvaro.