Arazoid:

Religioner skall aldrig styra över en människans tänkande och fria vilja

Om vi nu utgår från att människor har fri vilja. Det tycks ju, om man filosoferar lite, som om det krävs något spirituellt för att ett koncept som fri vilja ska kunna existera.

Problemet med hans ‹buddhaskymf› var att han inte förolämpade Buddha (siddharta Gautama), utan Maitreya. Rätt pinsamt att han inte kan skilja dem emellan. Nu är i och för sig Maitreya en buddha, men han är inte född än.

Arazoid:

Historierna om Buddha är inte heller fria från hokuspokushistorier, men i det stora hela var han en vanlig sökande människa och hette egentligen Siddhartha Gautama. ”Buddha” (Den upplyste) var bara hans titel

Nej. Han var en religiös fanatiker och levde under stora delar av sitt liv som asket. Det är inget ‹en vanlig människa› gör – inte ens i Indien. Han föddes genom sidan ur sin moder och kunde prata direkt efter sin födsel. Det finns en hejdundrans massa historier om Gautama Buddhas tidigare inkarnationer, etc. etc..

Arazoid:

Acceptans och frihet tycktes vara nyckelorden. Att låta människor vara som de är och inte döma dem. Och även ge sig själv friheten att välja att inte låta saker och ting komma åt en

Buddhismen uppstod i ett religilst pluralistiskt Indien och var till en början ett slags hundiusm vid sidan av andra hinduistiska rörelser, jainism och senare sikhism. Den utvecklades senare från att vara ett slags hinduistisk ‹sekt› till att vara en egen religion men det finns väldigt många panhinduiska spår i buddhism.

Att säga att buddhism är en religion som är mer fri och acceptant än andra är rätt flamsigt – och många buddhistiska länder har än i dag dödsstraff. Nota bene är att religiösa läror och en religions utövande och sociala liv är två väldigt olika saker (tänk t.ex. på judars nuvarande leverna kontra vad som står i moseböckerna).

Arazoid:

Tibets flagga är på tre sidor kantad av en gul rand som symboliserar ”spridningen av Buddhas gyllene lära”. Ena flaggkanten är dock inte gul. Det representerar ”Tibets öppenhet mot ickebuddhistisk tro”. Det är så ödmjukt att man blir rörd.

Tibet blev buddhistisk i och med en mongolisk ockupation som mer eller mindre tvingade alla att bli buddhister och sedan ‹gav bort› landet i fråga till Dalai Lama. Dalai Lamorna, som valdes ur aristokratin, styrde landet med hjärhand och det rådde livegenskap i Tibet fram till den Kinesiska ockupationen. Kina avskaffade även den tortyr och de osedvanligt vidriga kroppstraff som den teokratiska regimen i Tibet använde sig av mot ‹olydiga› livegna. Man gröp bl.a. ut ögonen på dem.

Arazoid:

De grundliga riktlinjerna som leder till upplysning är en bra och värdefull sak anser jag, men däremot så är de buddhistiska dogmorna lika falska och fängslande som de Abrahamitiska tycker jag.

Islam är, eller har i alla fall i perioder varit, en väldigt kunskaps och förnuftsbejakande religion, detsamma gällande judendom. Att offra sitt sunda förnuft till förmån för bokstavstroende är ett rätt modernt påfund.