City mormor:
har bara haft skitkassa förhållanden där jag känt mig förminskad och oälskad
du är inte den enda. men vi är värda så mycket mer!
snoret: Mitt senaste förhållande är nog det mest seriösa jag haft, pga hade aldrig känt ens nåt liknande förut. Vi var verkligen själsfränder, om sådant nu finns. Vi klickade på alla plan och hade en genuin förståelse för varandra. Vi pratade mycket om framtiden, vad vi ville göra tillsammans och hur vi ville leva våra liv. Vi planerade, liksom. Han gjorde slut för att han inte kunde vara i en relation, då han psykiskt mådde skitkasst den sista perioden. Han ville inte slösa min tid genom att vara ihop med mig om han inte skulle bli bättre, så han lämnade mig. Tror det är den värsta smärtan och det djupaste sveket jag upplevt i hela mitt liv, och jag har varit med om väldigt mycket.
usch, jag fick gåshud av att läsa det här.
ceka92:
vilken dröm det sista är!
Det är det. Verkligen. Har varit så van vid följande scenarion:
1) att killen tror sig känna mig så bra att han inte accepterar eller tar till sig min personliga utveckling: aka anklagar mig för att ljuga eller misstror mig om jag reagerar på ett annat sätt än jag tidigare skulle ha gjort, även om den nya versionen är en högst positiv sådan
2) att killen förminskar mina känslor och kallar mig hysterisk eller mentalt rubbad när jag reagerar på hur han egentligen behandlar mig; alltid mitt fel, aldrig hans.
Ah och 3) misshandlar mig verbalt och trycker ner mig, dvs förhållande med en psykopat.
Och så plötsligt bor man med en snubbe som bara "oj, är du stressad idag? kom får du en kram". De första månaderna väntade jag lite halvt på att han skulle snappa och visa sig vara en douche i alla fall, men nä. <3
zox:
ja det kan du väl göra:)
det är jag som ligger sömnlös
Förstår det men kände mycket med dig 
Har redan svårt att somna pga relationsuppbrott, så den här tråden är lite som att strö salt i de såren..
Bell: Förstår det men kände mycket med dig Ledsen Har redan svårt att somna pga relationsuppbrott, så den här tråden är lite som att strö salt i de såren..
trevligt, du har verkligen rätt tillvägagångssätt för att komma över det...
zox:
trevligt, du har verkligen rätt tillvägagångssätt för att komma över det...
Att plåga mig själv ja? 
time: Och så plötsligt bor man med en snubbe som bara "oj, är du stressad idag? kom får du en kram".
Låter som en bra uppgradering
min bästa kärlek är min största vän
en jag inte är villig att ge upp för något kärleksförhållande
aristoteles:
Låter som en bra uppgradering
Jag kan inte annat än att hålla med. Fast uppgradering låter jättefel, de är ju inte utbytbara objekt direkt... Men hallå, du är GIFT sen två år? Hur hände det här? Varför fick vi inte se en "i'mma pop the question"-tråd?
time:
Jag kan inte annat än att hålla med. Fast uppgradering låter jättefel, de är ju inte utbytbara objekt direkt... Men hallå, du är GIFT sen två år? Hur hände det här? Varför fick vi inte se en "i'mma pop the question"-tråd?
Hahah skyller på yrkesskada
Jag vet inte om jag gjorde någon sån tråd eller ej, men vi gjorde inte så stor grej av det. Inget bröllop och massa sånt utan det var mer av praktiska skäl. Dessutom ville vi inte lägga pengar på sånt utan åkte istället till Kina tillsammans
Bell: Att plåga mig själv ja? Blink
exakt, vi alla gör det (om man inte har super-självkontroll
jag börjar nästan tro att det är rätt tillvägagångssätt.
man fortsätter plåga sig själv tills det inte ger någon effekt längre och då vet man att man kommit över det. reality check typ
zox:
exakt, vi alla gör det (om man inte har super-självkontroll
jag börjar nästan tro att det är rätt tillvägagångssätt.
man fortsätter plåga sig själv tills det inte ger någon effekt längre och då vet man att man kommit över det. reality check typ
Är beredd att hålla med dig där! Har tänkt att jag är öppen för något nytt när minnena inte gör ont längre.. Fast av erfarenhet vet jag att de kan göra ont lääänge och trots att en fått någon ny att tänka på. Så tror iofs inte att det gör att man kommer över det snabbare, men man kan mäta sina känslor lite.. Och lite som att de där plågsamma tankarna någon gång ändå måste tänkas så lils bra att ta tag i dem och tänka på dem på en gång, så de inte ligger och gnager längre än nödvändigt.
Såååå.. vi kan fortsätta att plåga oss lite antar jag?
Bell: Såååå.. vi kan fortsätta att plåga oss lite antar jag?
det kan vi verkligen, gråta till romcoms man aldrig skulle erkänna för någon annan att man ser, lyssna på lidelsefull musik och plåga sig själv i UMs forum:)
